Dick Bengtson

Taxilurendrejeri

2012-01-31T22:21:00.000+01:00

Jag anlände tidigare idag till Bromma flygplats efter en tripp till Bryssel. (mer om det kommer senare)

Eftersom flygbussen inte skulle komma, insåg jag att snabbaste alternativet skulle vara taxi till Alvik, för att sedan ta tunnelbanan därifrån.

Vid taxistationen utanför utgången är det, som oftast, lite sälj som förekommer, med friåkare som ljudligt försöker påkalla ens uppmärksamhet.

Det kändes dock bäst att åka med ett etablerat företag, och så fick det bli, Taxi Stockholm.

Jag lastade in väskorna och satte mig i baksätet. På fönstret fanns en klisterdekal som på ett till synes pedagogiskt och ärligt sätt angav de olika taxorna som gällde.
Döm om min förvåning när jag i ögonvrån såg chauffören dra igång taxametern på 65 kronor fast dekalen berättade att grundavgiften i alla lägen var 45!

När jag frågar chauffören svarar han att det beror på en taxa som något P-bolag på Bromma tar ut. Inte en synlig rad på bilen om detta.
På kvittot står det mycket riktigt en post som heter ”Bromma Flyg 20 kr”. Det är så dags då!

I mitt fall innebar det att resan blev 12 procent dyrare. Oärligt Taxi Stockholm!

Uppdrag Granskning tog förra veckan upp problemet med förare, dömda för sexövergrepp och annat, som trots taxibolagens försäkringar jobbar kvar. Jämfört med det är min lilla story ingenting, men den bidrar i alla fall inte till att stärka branschens trovärdighet

Tror ni att taxichauffören fick någon dricks?

Relaterat: DN, DN, AB, SVT, SVT, SVT.

Andra bloggar om taxi, resor, ekonomi, Taxi Stockholm, funderingar.

Dagens politik – och lite musik

2012-01-26T12:57:00.001+01:00

I den socialdemokratiska jakten på efterträdare till parentesen från Oskarshamn, basunerar flertalet riksmedia nu ut Stefan Löfven, ordförande i Metall, som den hetaste kandidaten. Man har till och med hunnit med att intervjua hans stolta mamma som, åtminstone indirekt, har bekräftat sonens kommande utnämning.

Ja, vad tror man om det då? Kan inte påstå att jag har någon djup bild av Löfven. En och annan intervju i samband med avtalsrörelsen, men inte så mycket mer. Jag är i alla fall inte särskilt förvånad. Det känns som ytterligare ett kompromissval som kan accepteras av de många falangerna inom socialdemokratin.

Kanske är det just där man finner grundorsaken till partiets kris. Det som på 50- och 60-talen var partiets styrka, ”från Unga Örnar till Fonus”, det vill säga att partiet tar hand om dig från vaggan till graven, har nu blivit dess förbannelse.
Socialdemokraterna har via dessa organisationer, som alla ska ha med ett ord i laget vid tunga beslut, skapat en koloss som bara kan blidkas med kompromisser.

Risken finns att den verkliga makten i partiet kommer att landa på Sven-Erik Österberg som gruppledare i Riksdagen, eftersom Löfven inte har någon plats där. Det låter onekligen lite krångligt att ha en oppositionsledare utanför parlamentet, men tiden får väl utvisa om det fungerar.

Man kan ju också fråga sig om processen, där VU och partistyrelse utser ny ledare direkt ”andas öppenhet”, som många s-märkta debattörer efterlyst?

Ett annat parti i kris, Kristdemokraterna, ska i helgen avgöra sin infekterade partiledarstrid. Den processen har varit allt annat än dold utan utspelats på debattsidor, bloggar, Facebook och innehållit en hel del fula tricks.

Frågan är om någon av kombattanterna Hägglund och Odell är personen att leda partiet till ett stabilt tioprocentsparti, vilket borde vara möjligt och önskvärt, inte minst för att skapa stabilitet i Alliansen?

Jag har tidigare skrivit att Odell inte är lösningen på partiets problem. För att skapa en bredare väljarbas måste man distansera sig från abortmotståndare och andra fundamentalister som skrämmer de väljare som i och för sig kan anamma partiets familjepolitik.

Därför blir jag lite orolig när Odell, som stöds av många fundamentalister, samtidigt har ungdomsförbundets stöd. Om ungdomarna, som borde vara partiets framtid, stöder den falangen finns risk för att partiet inte kommer överleva valet 2014.

Parallellen med socialdemokratin finns där i och med avsaknaden av alternativ. Man kan tycka vad man vill om saken, men för att lyckas i dagens politiska värld måste man inte bara vara kunnig och påläst, utan måste också ha personlig utstrålning. Vara medial, ”gå igenom TV-rutan”, ha karisma etc.
Man kan knappast anklaga vare sig Löfven, Odell eller Hägglund för att ha just den egenskapen i överflöd.

Till sist är det med sorg jag läser att Stig Vig, sångare och frontfigur i kultbandet Dag Vag, har lämnat oss, endast 63 år gammal. När jag var tonåring var det ofta vi satt och förfestade, och skrålade med, till Dag Vags musik och underfundiga texter. Vem minns inte låtar som ”Dimma”, ”Du får aldrig nog” eller ”Tom”. R.I.P Stig Vig.

Relaterat: DN, DN, DN, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB.

Andra bloggar om politik, KD, samhälle, Göran Hägglund, Mats Odell, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna, partiledare, Stefan Löfven, Stig Vig, musik, Dag Vag.

(Håkan Juholt)

2012-01-22T20:35:00.000+01:00

Förhoppningsvis blir detta mitt sista inlägg om Håkan Juholt. En man som helt klart blev befordrad över sin kompetens.
Hans största insats under sin korta period som partiledare måste helt klart bli att han höll media och stora delar bloggosfären med bränsle till nya artiklar och inlägg.

In i det sista visade han sin totala brist på självinsikt och självkritik när han påstod att han valdes av ett enat parti. Han verkar fortfarande inte ha förstått att han var kompromisskandidaternas kompromisskandidat.

I sitt avgångstal från Oskarshamn talade han också om att forskningen i framtiden skulle få visa hur stora misstag han begått.

Risken att en sådan forskning överhuvudtaget skulle genomföras är minimal. Man får inga feta anslag för att forska kring en parentes i den socialdemokratiska historien.

Nu startar en ny säsong av Sosse-Robinson. Undrar om Berit Andnor får förtroende som programledare ännu en gång, efter förra säsongens fiasko?

Relaterat: DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, AB, AB.

Andra bloggar om politik, Håkan Juholt, Socialdemokraterna, partiledare.

Vem ska betala, Håkan?

2012-01-18T16:35:00.000+01:00

Att Håkan Juholt är tillbaka efter en Mexicosemester har väl inte undgått någon. Han har redan hunnit med en groda där han påstod att försvarspolitiken beslutats med stöd av SD. Trots att beslutet togs innan de kom in i Riksdagen.

I dagens partiledardebatt var han försiktigare, kanske för att den interna kritiken mot honom bara ökar. Men han målade ändå ut alla satsningar som Socialdemokraterna skulle göra ifall de fick bestämma.

Det intressanta nu, liksom tidigare, är bristen på ekonomiskt ansvarstagande. Att alla satsningar och investeringar kostar pengar, behöver man inte ha läst nationalekonomi för att förstå.
Ingenstans berättar Socialdemokraterna hur allt detta ska finansieras.

Är det höjda skatter? Högre avgifter? Bantning av vissa samhällssektorer? Eller ska vi kanske ansluta oss till PIGS-länderna i låneträsket?

Jag tror inte att folket är så naiva att de inte förstår allt det här. Sverige har en ekonomi i världsklass för att alliansregeringen för en ansvarsfull ekonomisk politik. Det förstår svenskarna.

Hur var det med tequilan i Mexico, förresten? Var den dyrare än en Dry Martini i Turkiet?

Relaterat: AB, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, Exp, Exp.

Andra bloggar om politik, förtroende, Socialdemokraterna, Håkan Juholt, riksdagen, partiledardebatt, ansvar.

Bloggkollegor i samma ämne: Hökmark, Antonsson, Böhlmark.

Idrottsgalan ur mitt perspektiv

2012-01-16T23:25:00.000+01:00

Här kommer mina högst personliga intryck från Idrottsgalan 2012. Lite allvar och mycket ironi. Håll tillgodo.

Årets kontraster: Finalisterna i Jerringpriset. Den ene tävlar i slips, den andra med svett och snor.

Årets bästa prisutdelare: Marie Göranzon utan tvekan. Vilken utstrålning och vilket sätt att äga scenen.

Årets mest överskattade: Tyvärr, det måste vara Therese Alshammar. Simningen har tyvärr alldeles för många mästerskap för att något annat än OS-guld slår ett skidguld.

Årets maskhållare: Helena Jansson, som trots många nomineringar kammade noll, men log glatt och applåderade de som fick priserna.

Årets viktigaste pristagare: Patrik Sjöberg, som fick idrottsrörelsen att våga diskutera ett mycket svårt, men angeläget ämne.

Årets ”det-trodde-man-väl-aldrig”: Patrik Sjöberg igen. Att han skulle få ett pris för en bok.

Årets tacktal: Patrik Sjöberg ännu en gång (Hattrick alltså). Reklamcupen för Brollans krog toppat med repliken: ”Vi har fått höra en massaker av London Calling”.

Årets biceps: Charlotte Kalla. Inte riktigt i klass med Marit Björgen, men otroligt imponerande ändå.

Årets röstinsats: Alla hästtjejer som ringde upp veckopengen för att rösta fram Rolf-Göran Bengtsson till ett i och för sig välförtjänt Jerringpris. Förra året var det landets simklubbar som fixade priset till Alshammar. Kanske dags att fundera på röstprocessen?

Årets fribiljettsslöseri: Lars Leijonborg som i intervjun på väg in i Globen inte kunde nämna en enda av de nominerade.

Årets underhållare på galan: Louise Hoffsten, hade hon egentligen någon konkurrent?

Årets känslosammaste: När bilderna av Stefan Liv rullade bakom scenen.

Årets "det-måste-jag-erkänna": Skönt med en gala utan ständiga reklamavbrott.

Relaterat: AB, AB, AB, AB, AB, SvD, SvD, SvD, DN, DN.

Andra bloggar om idrott, idrottsgalan, Rolf-Göran Bengtsson, sport, Marcus Hellner, Therese Alshammar, Patrik Sjöberg, funderingar.

Religionens roll i republikansk kandidatkamp

2012-01-15T23:57:00.000+01:00

I USA har republikanernas process för att utse utmanare till Barack Obama i kommande presidentval påbörjats.

Någonting som i vårt sekulariserade samhälle inte skulle få någon som helst betydelse i ett val, spelar en viktig roll i USA, religionen.
För att överhuvudtaget bli republikansk kandidat handlar det inte om man är religiös, snarare hur mycket och med vilken inriktning.

I helgen har ett gäng mycket inflytelserika religiösa ledare haft ett möte för att besluta om vilken kandidat de vill stödja.
Det är ungefär som om Ulf Ekman, pastor Green och några till skulle ha haft en sittning på ett konferenshotell för att bestämma vem de vill se som statsministerkandidat till valet 2014. Vem skulle bry sig?

I USA gör man det. Bryr sig alltså. Förmodligen skulle man vara totalt chanslös som republikansk presidentkandidat om man deklarerade att man är för samkönade äktenskap, fri abort och vill att religionsundervisningen i skolan ska handla om olika religioners historia och framväxt. Vid närmare eftertanke skulle det säkert vara kört som demokratisk kandidat också.

Med andra ord är det i USA viktigt vem de religiösa ledarna ger sitt stöd. Efter långa diskussioner landade deras röst på Rick Santorum.

Den kandidat som leder racet för närvarande, Mitt Romney, fick inte de religiösa pamparnas stöd. Kan det bero på att han är mormon och de är rädda för att det skulle kunna dyka upp fler ”first ladies” i Vita Huset?

Relaterat: DN, DN, DN, SvD, AB, AB.

Andra bloggar om USA, ledarskap, religion, Barack Obama, Mitt Romney, politik, Rick Santorum, funderingar.

Våldsam av datorspel?

2012-01-12T22:32:00.000+01:00

En expertstorm har blossat upp kring frågan om man kan bli påverkad och själv bli våldsam om man lägger mycket tid på att spela våldsamma datorspel.

I ena ringhörnan Statens medieråd, i blågula byxor, som mycket klargörande säger: ” Vår slutsats är att det inte finns några bevis för att man blir våldsam av att spela datorspel, men vi utesluter inte att det kan ligga något i det.”

I den motsatta ringhörnan, i gröna byxor, återfinns tre forskare vid Karolinska institutet. De kritiserar Statens medieråd för att gå i spelindustrins ledband, och pekar på att det finns studier som säger att våldsamma datorspel visst ökar sannolikheten för aggressivt beteende.

Den högintellektuella pajkastningen är i full gång. Men är de egentligen oense?

Jag inte läst vare sig Statens medieråds rapport, eller de studier som experterna från KI hänvisar till, men jag har arbetat så mycket med ungdomar så jag dristar mig att ha en egen teori i tvistefrågan.

Jo, jag tror faktiskt man kan bli våldsbenägen av att spela för mycket våldsamma datorspel, eller genom att se för många rena våldsfilmer.

Men, och det här är ett viktigt men, bara om man har sin bakgrund i en otrygg miljö. Har man växt upp i en familj där våld förekommer regelbundet eller i en familj som inte förmår sätta gränser för barnen, då tror jag visst att medial våldskonsumtion kan öka eller starta ett aggressivt beteende.

Är man däremot uppväxt i en kärleksfull miljö där de vuxna sätter tydliga gränser och själva är positiva föredömen, är min uppfattning att medialt våld inte påverkar ett barns beteende. Det kan möjligen verka fördummande, men det är en helt annan diskussion.

Tycker man att ens barn tillbringar för mycket tid med datorspel kan man göra som en avlägsen bekant till mig gjorde. Han installerade en strömbrytare i sitt sovrum som bröt strömmen till barnens datorer! Game over styrdes alltså av farsan! Det kallar jag att sätta tydliga gränser!

Relaterat: DN, DN, SvD, AB, AB, AB, Exp.

Andra bloggar om barn, ungdomar, film, media, forskning, våld, datorspel.

Debatten spårar fel

2012-01-10T14:16:00.000+01:00

I en debattartikel i SvD lördag, gör folkpartisterna Birgitta Rydberg och Barbro Westerholm kopplingen mellan avgiftsbelagda skidspår och allemansrätten. De hävdar att avgifter för att åka skidor i preparerade spår hotar något av det finaste vi har, allemansrätten.

De ställer också en raljerande och retorisk fråga: ”Är nästa steg att avgiftsbelägga springturerna i sommarens joggingspår?”

I dagens SvD replikerar Måns Motell, moderat ledamot av regionfullmäktige i Gävle, att en lagstiftning mot avgifter för att åka i preparerade spår skulle få förödande konsekvenser för det företag som skapar högklassiga anläggningar för längdskidåkare.

Motell har helt klart en poäng i sin argumentation, men även de skidspår som inte sköts av företag kostar pengar att anlägga och sköta.

Förra vintern försökte jag att få igång en debatt om vad vi vill ha för välfärd för våra kommunala skattepengar och exemplifierade just med de kommunala kostnaderna för att hålla igång bra skidspår för våra motionärer.

Jag ställde också frågan varför det är självklart för alla att ett besök i en kommunal simhall kostar pengar, samtidigt som de flesta tar för givet att en annan bra motionsform, skidåkning i preparerade spår, ska vara gratis.

Istället för en seriös debatt i frågan gick den lokala oppositionen i taket och det gick så långt att lokala SSUare klistrade flygblad längs skidspåren i Tyresös friluftsområde, Alby, där man påstod att jag vill ta betalt av motionärerna där.

Jag vill också här passa på att säga att det inte finns några som helst tankar för närvarande, från vare sig mig, mitt parti eller Alliansen i Tyresö, att avgiftsbelägga våra skidspår.

Däremot hoppas jag att vi denna gång kan få igång en seriös debatt om vad vi vill lägga våra skattepengar på, och hur vi kan stimulera Tyresöbornas vardagsmotion så kostnadseffektivt som möjligt.

Det låter på firma Rydberg/Westerholm som att de lever i någon slags "Mora-Nisseromantik", där skidåkare, iförda lovikavantar och toppluvor, i långa rader kör upp sina egna spår. Eller också är det så enkelt, att det alltid är lättare att debattera och tycka i frågor där man själv inte behöver ta politiskt ansvar för kostnader och prioriteringar?

Relaterat: SvD, SvD, AB, Exp, Exp.

Andra bloggar om snö, vinter, Tyresö, skidor, Alby, natur, motion, allemansrätten, Folkpartiet.

Bloggkollegor i samma ämne: Kjellberg, Granqvist.

Det är ju bara sport...

2012-01-09T00:12:00.002+01:00

Dagens givna ämne för mig måste bara vara föräldrarollen i barnens idrottande. Att lämna sitt barn utomhus i kylan för att barnet spelat dåligt tillhör som tur är en väldigt extrem händelse. Den aktuella pappan är uppenbarligen inte en bra förälder, idrott eller inte.

Däremot är det tyvärr inte ovanligt med idrottsföräldrar som inte förstår sin roll och sitt barns bästa.
De flesta föräldrar som uppmuntrar sina barn att idrotta, gör det inte för att de i första hand ska bli stjärnor, utan för att det är bra med fysisk rörelse och för att idrott är en bra fritidsaktivitet. Sedan finns det tyvärr undantag från den stora majoriteten som sköter sin roll toppenbra och ställer upp på sitt barn på barnets villkor.

Eftersom alla mina barn idrottat i hela sina liv och jag själv verkat som tränare i många år har jag sett en hel del avarter.

Föräldrar som skäller på sina egna barn.
Föräldrar som skäller på eller hånar barn i motståndarlaget.
Föräldrar som hotar föräldrar till motståndarlaget.
Föräldrar som skriker instruktioner till sitt barn som är totalt motstridiga till tränarens.
Föräldrar som springer in på plan för att fysiskt straffa någon som ruffat på deras barn.

Listan kan göras ännu längre, men det kanske räcker för att illustrera ämnet.

Min uppfattning är att det till 99 procent är papporna som missköter sig. I de flesta fallen jag stött på handlar det om att fäderna vill att deras barn ska lyckas i deras ställe. Det är pappor som känner sig missnöjda med sin egen idrottskarriär eller kanske t o m med sitt liv, och nu projicerar det på sitt barn.

Jag har träffat på stentuffa 16-åringar som inte vågat tala om för sina pappor att de funderar på att lägga av med fotboll av rädsla för pappornas reaktion.

Nyckelpersonerna för att hantera det här otyget är naturligtvis ledarna och där har klubbarna ett tungt ansvar. Eftersom de flesta ungdomsledarna rekryteras ur föräldragruppen, gäller det att föreningarnas processer för rekrytering och inte minst utbildning fungerar.

Jag är övertygad om att de flesta föreningarna rejält måste vässa sina utbildningsinsatser i frågor som ligger utanför själva idrotten.

Som ledare för barn i unga år handlar de viktigaste ledaregenskaperna kanske mer om värdegrund och förhållningssätt än om teknik, den kommer senare.

Att våga diskutera hur man som ledare förhåller sig till svåra etiska dilemman blev väldigt aktuellt i våras, i samband med ”Patrik Sjöbergaffären”. Det här fallet gör den diskussionen om möjligt ännu viktigare.

Tyvärr är det inte ”bara sport” för vissa föräldrar, utan blodigt allvar. Det attityden måste vi gemensamt ändra på.

Relaterat: AB, Exp, DN, DN, DN, SvD, SvD.

Andra bloggar om idrott, ledare, sport, Patrik Sjöberg, övergrepp, brott, samhälle, RF, barn.

Bloggkollegor i samma ämne: Jinge, Antonsson, MMK.

Kultur och politik i Egypten

2012-01-07T00:40:00.000+01:00

I min lilla miniserie om Egypten kommer här det andra inlägget som handlar om kultur och politik.

Egypten var som bekant ett av de länder där den ”arabiska våren” nyligen slog ut i full blom.

Just precis nu häller man på att genomföra val till sitt nya parlament. Valet genomförs i tre omgångar och man har nyligen klarat av den andra.

I de valomgångar som är klara har Muslimska Brödraskapet segrat och man kan befara att med dem vid makten kan det bli svårt för kvinnorna att ta plats i samhället.

De människor jag lyckades tala politik med, uteslutande hotellpersonal, var oroliga för vad Brödraskapets inflytande skulle kunna föra med sig för turistindustrin.

Med strängare regler kring kvinnors klädsel och alkoholservering finns uppenbara risker att den mycket viktiga inkomstkällan som turismen är kommer att sina. Förhoppningsvis är Brödraskapet så kloka att de inser vad flödet av turister innebär för landets ekonomi.

Av de oroligheter som pågår på Tahirtorget i Kairo, märks ingenting i de turistorter, Hurgada och Luxor, som jag har besökt. Det fanns i och för sig talrikt med ”checkpoints” längs vägarna, med beväpnad polis och militär, som tvingade trafiken att snirkla sig igenom, men i övrig var det lugnt.

Det enda som påminner om det politiska läget är en del valaffischer längs gator och vägar. De domineras av män med mustasch, även om en och annan kvinna faktiskt finns med.

Det där med kvinnans roll i samhället är såklart en intressant fråga. Såvitt jag kunde se så jobbar ett ytterst fåtal egyptiska kvinnor i turistbranschen. På mitt hotell såg jag bara sett en kvinnlig anställd.

Överallt annars så är det män och åter män som jobbar på hotellen, i butikerna, som poliser, som chaufförer. Det är helt uppenbart att det finns en dold resurs i det egyptiska samhället vilket är bra om den utnyttjas. Frågan är om kvinnorna kapacitet kommer att användas för att utveckla landet?

Egypten är ju ett land med fantastiska historiska sevärdheter. Tänk bara på pyramiderna i Kairo, Memnonkolosserna och Konungarnas Dal i Luxor. Inga vanliga hembygdsmuséer direkt, eller hur?

Det borde finns stora möjligheter att utveckla turistindustrin om man gör det på rätt sätt.

De största grupperna idag kommer från Tyskland, Skandinavien och öststaterna. Inte minst från Ryssland, som ju har historiska band med landet, kommer det många köpstarka besökare. Uppenbarligen satsar egyptierna även på ryssarna framöver, exempelvis såg jag flera skyltar som erbjöd fastighetsinvesteringar även på ryska.

Att nå den gigantiska amerikanska marknaden blir såklart inte lätt, särskilt inte efter 11 september och den terroristskräck det fört med sig. Nyckeln ligger såvitt jag kan bedöma i om landet klarar av sin nyvunna politiska frihet. En religiös diktatur kommer inte att locka fler turister.

Det kommer inte heller den oerhört enerverande säljmetodik man tillämpar. För mig var det fruktansvärt irriterande att så fort man kom ur turistbussen, eller ut från hotellet, bli påhoppad av diverse säljare och inkastare som är så aggressiva och kommer så nära som de egyptiska.

Metoden går ut på att hålla upp sina varor 10 cm från turistens ansikte och försöka fånga intresset. Om man så bara stannar upp, eller svarar, så tar de detta som en köpsignal och sedan är det lika svårt att bli av med dem som en envis mygga en sommarnatt.

Jag kan förstå att det för många av säljarna handlar om att få bröd på bordet, men i längden kommer det att skrämma bort turister, inte locka flera.

Mitt första inlägg från Egypten hittar här.

Vill du läsa om mina funderingar kring Grekland hittar du dessa här.

Relaterat: DN, SvD, SvD, AB, AB, AB, AB.

Andra bloggar om Egypten, resor, funderingar, politik, kultur , politik, turism.

Folkhemmet i konkurs

2012-01-04T23:26:00.000+01:00

Läste några dagar före jul en notis någonstans, som meddelade att sju av åtta butiker i möbel- och inredningskedjan Folkhemmet gått i konkurs.

Jag måste erkänna att fram till i höstas var helt okänt för mig att de överhuvudtaget existerade, till jag gick förbi butiken i Nacka Forum. Jag minns att jag skrattade och kommenterade butiksnamnet lite ironiskt med att ”där säljer de alltså gamla pinnstolar och kommoder”.

Butiksnamnet kändes inte heller särskilt futuristiskt, försiktigt uttryckt.

Man skyller på en för snabb expansion och att man inte kunnat attrahera köpkraft. Ja, vadå? Trodde man att människor med köpkraft skulle lockas av det butiksnamnet? Hur tänkte man då?

Det kan se ut som en tanke, men kopplingen till det socialdemokratiska partiets kräftgång är för uppenbar för att man ska kunna missa den.

Per-Albin Hansson började bygga folkhemmet och Tage Erlander fortsatte. Det var kanske rätt på den tiden, men uppenbarligen inte nu längre.

Socialdemokraterna letar desperat efter en ny politik, nya ledare och en ny väljarbas. Den uppenbara frågan kommer osökt: Kan ett politiskt parti gå i konkurs?

Relaterat: E24, DN, DN, AB, AB, Exp.

Andra bloggar om politik, förtroende, Socialdemokraterna, kris, funderingar, samhälle.

All inclusive i Egypten

2011-12-31T15:59:00.000+01:00

Jag håller precis på att bocka av ytterligare ett fenomen på min lista över erfarenheter i resornas underbara värld, konceptet med s k ”all inclusive”.

Jag befinner mig i ett av länderna där den ”arabiska våren” nyligen slog ut i full blomning, Egypten. Alla människor jag känner med mycket större erfarenhet av resor utanför Europa gav rådet att är det någonstans i världen det är klokt att resa all inclusive så är det just Egypten. Tydligen är deras bakterieflora inte på något sätt kompatibel med vår. Även om ett av de roligaste momenten med att upptäcka ett nytt land är att botanisera i det lokala köket, så är jag gammal nog att följa ett gott råd. Det fick bli all inclusive till Egypten, inte för matens skull utan för värmens och kulturens.

Hur är det då? Jovars, vid ankomst till hotellet tilldelas du ett armband som du förväntas bära hela vistelsen och som berättigar dig till den lokala maten och drycken på anläggningen.

Sedan är det fritt fram att äta från bufférestaurangerna, poolgrillarna eller hos den unga egyptiern som står och bakar pizzabitar på löpande band. Du har även obegränsad tillgång till lokalt vin, öl, läsk och den lokala spriten. Provade ”whisky” igår, den luktade målarfärg och smakade ungefär såsom jag tror att målarfärg smakar. Rom och vodka fungerar något bättre, blandat med Pepsicola. Drinken ”Red Sea Special” är rent av god.
Gästerna som till 80 % består av tyska medborgare verkar uppskatta upplägget, man kan se en och annan röd näsa framåt eftermiddagen, och det beror i de fallen inte på solen…

Är då allt inkluderat? Nja, tyvärr får man till exempel vara lite vaksam på framfusiga servitörer som erbjuder ”fresh juice”. Om du då glatt tackar ja får du strax frågan om vilket rumsnummer du har för att den nypressade juicen inte ingår i konceptet och debiteras extra.

En annan variant på samma tema är att du anländer till ditt förbeställda bord, den leende kyparen tar emot med en vinflaska i handen och frågar ifall du vill ha rött vin till maten. Intet ont anande svarar du att det skulle vara gott, och vips har han öppnat flaskan som såklart debiteras extra.

Detta skapar en del irritation och bidrar negativt till slutbetyget.
Å andra sidan finns det en hel del positiva inslag i konceptet också. Man slipper gå runt med pengar på sig och behöver definitivt inte vara hungrig eller törstig. Du kan låna diverse strandleksaker och handdukar som du vill och behöver inte betala för solstol och parasoll vilket är vanligt på många turistorter.

Att slippa hantera de lokala sedlarna och mynten har även en annan positiv bieffekt. De är nämligen en stor smittkälla och risken för ”jalla-jalla-mage” minskar därmed.

Jag tror f ö aldrig att jag haft renare händer än nu efter allt sprittvättande…
Sammanfattningsvis passar all inclusive bra för den som reser i länder med en bakterieflora som är långt ifrån vår egen eller för den som någotsånär vill ha koll på kostnaderna för mat och dryck i förhand.
Om jag själv kan tänka mig att resa all inclusive igen? Kanske om det aktuella landets klimat och kultur känns så attraktiv att jag vill offra det kulinariska botaniserandet för detta. Men i ärlighetens namn, troligen inte.

Jag återkommer om några dagar med ett inlägg om politikens och kulturens Egypten. Till dess: GOTT NYTT ÅR!

Andra bloggar om Egypten, resor, funderingar, mat, dryck, Hurghada, turism.

Kalle Anka i politiken

2011-12-25T21:58:00.000+01:00

I går satt jag, och förmodligen du och väldigt många fler svenskar, framför TVn klockan 15 för att starta julfirandet med Kalle Anka. Varför vi har denna något bisarra jultradition i detta land funderade jag kring redan julen 2009.

Men medan jag satt där insåg jag att man lätt kan göra kopplingar mellan flera av Disneyfigurerna och aktuella politiker.

Till exempel såg jag i Askungen en Annie Lööf, som med hjälp av något nytt har ambitioner att höja sin och Centerpartiets status bland prinsarna, förlåt, väljarna.

Den irriterande fågeln på Kalles campingsemester skulle kunna var Jan Björklund som envetet dyker upp både här och där med nya snabba reformer för skolans bästa.

Matadoren påminner om Göran Hägglund, som vädjar: ”Se mig, bry er om mig, rösta på mig.” Men tyvärr är det inte särskilt många som verkar bry sig.

Även Vänsterpartiets partiledarkandidater hittar vi hos tjuren Ferdinand. Nämligen alla småtjurar som slåss med varandra för att vinna kampen om att få vara med på den stora partiledardebatten, förlåt, tjurfäktningen.

Piff och Puff är en reinkarnation av Miljöpartiets språkrör, firma Fridolin & Romson. Inkomna från den gröna naturen, försöker de att anpassa sig till en verklighet inomhus. Precis som sitt parti, verkar de ha lyckats till slut.

Statsminister Fredrik Reinfeldt liknar såklart den italienska chefskocken på restaurangen där Lady och Lufsen äter romantisk måltid. När den lille kocken påstår att hundar inte kan prata, svarar han att hundar minsann pratar med honom. Precis som alla de människor i vardagen som ”Freddie” träffar på sina resor över landet.

Håkan Juholt då, undrar du. Det är väl ganska självklart. Prins John som yrar i sömnen: ”Det är statsminister jag vill bli”, medan Robin Hood (Anders Borg som frigör pengar till fler jobbskatteavdrag för att öka vanliga människors valfrihet) tar pengasäckarna. Sir Väs i vaggan vid kortändan är såklart Prins Johns vapendragare Tommy Waidelich.

Fundera på den till nästa julafton. God fortsättning!

Relaterat: DN, SvD, SvD, Exp, AB.

Andra bloggar om politik, Kalle Anka, samhälle, Göran Hägglund, Annie Lööf, Jan Björklund, Fredrik Reinfeldt, Håkan Juholt, Tommy Waidelich, Anders Borg.

Bloggkollegor: Antonsson, Kent, Peter Andersson.

Bästa julsillen

2011-12-21T23:38:00.001+01:00

Så här till jul ska man ju vara snäll, har jag hört. Ok, då även jag ska vara det.

Därför bjuder jag er, kära bloggläsare på mitt allra bästa sillrecept. En krämig dröm som passar lika bra på julbordet som till vickning på nyårsnatten. Håll tillgodo!

Dicks Dragonsill (6 portioner)

½ kg sillfiléer (2-3 burkar inläggningssill)

Lag

5 dl vatten

1 dl ätiikssprit (12 %)

1 msk salt

Dragonsås

2 dl majonäs

2 dl gräddfil

3 dl creme fraiche

2 msk sötstark senap (typ Västerviks)

2 vitlöksklyftor

4 tsk torkad dragon

1 dl finhackad persilja

1) Lägg sillfiléerna i lagen. Täck över skålen och låt stå i kylen ett dygn.

2) Ta upp sillen och låt den rinna av på hushållspapper. Skär sillen i smakbitar.

3) Blanda majonäs, gräddfil, creme fraische, senap, pressad vitlök, finsmulad dragon och persiljan. Salta om du vill.

4) Varva dragonsås och sill i en skål. Översta lagret ska vara sås.

5) Låt sillen stå övertäckt i kylen ett dygn.

Servera med nykokt potatis och nymald svartpeppar. Är man lagd åt det hållet så är inte en välkyld Östgöta Sädes fel som tillbehör.

Smaklig måltid och en riktigt GOD JUL!

Relaterat: AB, DN, DN, SvD, SvD.

Andra bloggar om jul, julmat, recept, sill.

Den Svältande Ledaren

2011-12-20T11:28:00.000+01:00

Kim-Jong-Il, även känd som ”Den Käre Ledaren”, även känd som Nordkoreas diktator, är död. På TV-bilder ser man storgråtande medborgare som hyllar hans storverk. Kanske är det äkta tårar eftersom befolkningen är så hjärntvättad att de faktiskt tror att han var en stor ledare.

Inte ett ord om den kuvade, och ibland svältande befolkningen. Inte ett ord om att stora delar av landets knappa inkomster gått till krigsmakten och till att utveckla egna kärnvapen. Nej, bara sorg, tårar och hyllningar.

Kim-Jong-Ils far, Kim-Il-Sung, grundade den kommunistiska dynastin, och kallade sig själv blygsamt för ”Den Store Ledaren”.

Nu väntar alla spänt på vem som blir efterträdare på tronen. Troligen blir det yngste sonen Kim-Jong-Un som tar över. Enligt vissa uppgifter har han redan fått tillnamnet ”Den Store Efterföljaren”.

Det kan inte bli lätt att ta över efter Kim-Jong-Il, eftersom han uppenbarligen kunde allt. Han var allt från modeikon till golfstjärna med bl a en runda innehållande fem hole-in-one utan att ens träna.

Men det finns faktiskt saker som Kim-Jong-Un skulle kunna göra. Han skulle kunna föda sitt svältande folk, han skulle kunna öppna upp för kontakter med omvärlden, han skulle kunna låta splittrade familjer återförenas.

Men det är nog att hoppas på för mycket. För i så fall skulle folket inse att de blivit lurade och manipulerade i generationer och den arabiska våren skulle få en efterföljare i Asien.

Jag får nöja mig med att vördsamt föreslå ett annat tillnamn för Kim-Jong-Un. Vill han vara ett med sitt folk kan han kalla sig ”Den Svältande Ledaren”, även om bilderna på honom säger motsatsen.

Relaterat: AB, AB, AB, AB, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om politik, Nordkorea, samhälle, diktatur, Kim Jong Il, Kim Jong Un.

Dags att erbjuda PSA-test till alla

2011-12-19T00:36:00.000+01:00

Varje år dör det fler människor av prostatacancer i Sverige än av bröstcancer eller lungcancer.

Vissa forskare börjar tro det finns ett samband mellan vårt mjölkdrickande och det faktum att antalet fall av prostatacancer är större i Norden, förutom Danmark, än i södra Europa.

Oavsett vilket tycker jag det är hög tid att erbjuda alla män ett PSA-test någon gång i åldern 40-50 år. Även om allt fler män blir medvetna om riskerna, tror jag att många drar sig för att boka en undersökning på eget initiativ.

Skälen till det är troligen flera, men jag kan gissa att det är extra känsligt för oss killar när det handlar om våra intima kroppsdelar. Tjejer får ju trots allt en vissa vana efter besök hos gynekologen.

Kan vi erbjuda alla kvinnor mammografiundersökning borde detta inte vara omöjligt. Jag tror också de flesta är villiga att betala för undersökningen.

Att kunna hitta cancerfallen medan de är behandlingsbara genom en systematiserad kontroll skulle bespara samhället höga kostnader i ett senare skede. För att inte tala om den positiva effekten för den enskilde patienten.

Vilket landsting blir först med detta?

Relaterat: AB, SvD, SvD, DN.

Andra bloggar om politik, cancer, samhälle, sjukvård, funderingar, vård.

Årets person – en maskerad stenkastare?

2011-12-16T00:08:00.000+01:00

Tidskriften Time utser varje år ”årets person”. Man väljer tydligen någon som utfört betydande insatser samhällsutvecklingen. Förra året utsågs Facebookgrundaren Mark Zuckerberg till ”vinnare”. Bland tidigare års utsedda kan nämnas Barack Obama och Vladimir Putin.

När man i år utser ”demonstranten” till årets person, så antar jag att man avser de som i den ”arabiska våren” på ett aktivt och självuppoffrande sätt bidragit till att fälla flera diktaturer i Nordafrika. Dessa människor är naturligtvis väl värda uppmärksamheten.

Den invändning man kan ha mot Times beslut är att illustrera med en maskerad demonstrant. Det ger i alla fall mig delvis andra associationer, vilket är olyckligt.

Jag tillhör nämligen till dem som tycker att det borde vara förbjudet i en demokrati att demonstrera maskerad. De exempel vi sett på stenkastande och maskerade demonstranter, minns Göteborg, är ingenting att hylla.

Vågar man i en demokrati inte visa sitt ansikte och stå för sin åsikt, är man i mina ögon långt ifrån årets ”person”. Snarare årets huligan.

Relaterat: DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, AB, Exp.

Andra bloggar om politik, demokrati, samhälle, facebook, anarki.

Vassa eggen är nyslipad

2011-12-13T23:37:00.000+01:00

Den gamle rockräven Ulf Lundell har (tillfälligt?) lämnat sitt processande på Österlen och har åsikter om dagens politiska scen.

Han sågar riskkapitalister, EU och sossar på samma gång. Den enda socialdemokrat han kan tänkas sig att rösta på är Margot Wallström.

Något förvånande hyllar han Anders Borg, och säger sig vara glad att landet har honom att luta sig emot i krisens Europa.

Det låter som att han börjar bli frisk från sin mystiska sjukdom. Dessutom indikerar han en comeback med turné och skiva under 2012.

Jag ser fram emot det, Uffe!

För trots att jag inte delar särskilt många av dina politiska åsikter, så är du ändå den bästa rockpoet vi någonsin haft.

Relaterat: SvD, SvD, DN, AB, AB, Exp, Exp.

Andra bloggar om politik, Ulf Lundell, samhälle, musik, kultur, Anders Borg, EU.

Sätt igång med Slussen nu!

2011-12-12T00:53:00.000+01:00

Frågan om Slussen i Stockholm har stötts och blötts under lång tid. Min uppfattning är att trafikplatsen, som på sin tid var en genial lösning, måste byggas om, och det nu.

Trafikvolymerna har svällt i samma takt som Stockholm växt och det känns inte smart att lägga ner pengar på att lappa och laga vittrande betong medan processen dras i ännu en långbänk. Har man promenerat i de mörka urinstinkande gångarna inser man att det är dags.

På sistone har stora delar av den s k kultureliten, med Benny Andersson i spetsen, protesterat via helsidesannonser och debattartiklar. Vad man vill är lite oklart förutom att man inte gillar liggande förslag.

Benny Andersson hotar med att återförena ABBA för att sätta än mer tryck bakom sin åsikt. Mamma Mia!

Snart dyker det väl upp Slussenkramare också, när de slitit sig från resterna av TV-eken.

Miljöpartiet i Stockholm, som från början på det stora hela stod bakom det befintliga förslaget, har tydligen vänt kappan efter den kulturpolitiska vinden och vill nu köra igång en utredning om ytterligare ett förslag. Det gick t o m så långt att det nya språkröret valdes p g a sin åsikt i frågan.

Har någon i kultureliten frågat de Nacka- och Värmdöbor som dagligen åker buss till och från Slussen vad de tycker om att vänta på en skum plats som luktar piss?

Jag tror inte att det någonsin går att få till ett förslag som tillgodoser alla. Det liggande förslaget har ändrats och modifierats ett antal gånger för att ta tillvara kloka och konstruktiva synpunkter.

Hoppas stadshusalliansen har det politiska modet att fatta beslutet idag. Det är viktigt för hela Stockholms län.

Att bara säga nej eller vilja utreda igen är inte konstruktivt. Sätt igång nu!

Relaterat: AB, SvD, SvD, DN, DN.

Andra bloggar om politik, Slussen, samhälle, Miljöpartiet, kultur, Benny Andersson, Alliansen, ansvar, Stockholm.

Bloggkollegor i samma ämne: Viktor.

Bragdguldet till Juholt

2011-12-07T18:23:00.000+01:00

Jag hade tänkt ägna detta inlägg till en reflektion kring Bragdguldet, som offentliggjordes igår. Jag tänkte skriva att Therese Alshammar är en fantastisk idrottskvinna.

Men jag funderade också på om det är en bragd att vinna när man är en av favoriterna? Jag hade även tanken att avslöja att jag tycker att Marcus Hellner borde fått medaljen. Att piska spurtarnas konung, Petter Northug, på hans hemmaplan i sprint i ett VM, är för mig en större bragd en ett simguld.

Jag tänkte även resonera kring den mästerskapsinflation som råder i simsporten, med mästerskap inne och ute, på kortbana och långbana. Det blir för mycket att hålla reda på för att det ska bli riktigt spännande.

Rolf-Göran Bengtssons oväntade guld i hoppning? Om det var det en bragd tänkte jag också skriva några rader.

Resultatet av dagens SCB-mätning gör att jag måste tänka om.

Om bara bragdjuryn hade väntat in den. Då hade pristagaren inte hetat Alshammar. Nej, att som ny partiledare, fortfarande i sin politiska smekmånad, kunna rasera opionssiffrorna så till den milda grad att man landar på ”all time low”. Om inte det är en bragd, då vet jag inte vad som är det.

Snälla Svenska Dagbladet, återkalla ert beslut! Alshammar kan få medaljen nästa år om hon vinner guld i OS. Årets bragdguld kan bara gå till en person, Håkan Juholt!

Relaterat: DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, AB, AB, AB, AB.

Andra bloggar om politik, förtroende, Socialdemokraterna, Håkan Juholt, sport, SCB, Therese Alshammar.

Bloggkollegor i samma ämne: Antonsson, Kent, Böhlmark.

Idrotts- och kulturhelg i Tyresö

2011-12-04T20:17:00.000+01:00

Denna andra advent har jag till stor del ägnat till idrott och kultur i Tyresö. Igår var jag i Haninge för att se TyresöTrollbäcken IBK i Superligan i innebandy.

Varför Haninge, undrar du? Jo, Innebandyförbundet ställer sådana orimliga krav på arenorna att vi i Tyresö inte kan leva upp till dem, och Haninge kommun är snälla nog att upplåta Torvallahallen för vårt innebandylag.

Matchen som sådan var till största delen ett sömnpiller där Mullsjö sprattlade emot i två perioder, men till slut vann TTIBK säkert med 4-2. Bäst i laget var målvakten Benjamin Löfdahl, som bl a räddade en straff och parhästarna Kevin Björkström och Victor Ferraresi.

Ett styrketecken dock att vinna trots att spelet inte klaffade särskilt bra. Jag hoppas verkligen att laget hänger kvar i Superligan och kan spela nästa säsong hemma i Tyresö i nya fina Nybodahallen som blir klar till hösten 2012.

Som lite kuriosa, eller i avdelningen värdelöst vetande, så var jag inte den enda elitbloggaren på plats. Nej, matchen bevakades även av Tokmoderaten, och jag ser fram emot hans blogginlägg om innebandy och kanske om idrottsförbundens ohemula krav. Det borde passa hans skarpa formuleringsförmåga.

Ikväll har jag varit på bio Forellen och sett filmen Huvudjägarna som baserats på Jo Nesbøs bok. Nu var det kanske inte för filmen jag var där i första hand, även om den var en helt ok actionrulle. Stundtals blodig men småkul intrig. Avsevärt bättre än det massproducerade Becktramset som sänds på TV.

Nej, huvudanledningen var att jag ville uppleva hur digitaliseringen av ljudet och bilden, har förbättrat filmupplevelsen i Tyresö.

Det har den, det vill jag lova! Mycket bra! Knivskarp bild och ett ljud som förmodligen även klarar en opera.

Det är fantastiskt roligt att Tyresö, som liten kranskommun, kan ha en egen, tekniskt toppmodern, bio som är så bra att vi t o m får hit premiärer ibland.

Filmföreningen har gjort, och gör ett kanonjobb. Har du ännu inte besökt Bio Forellen så tycker jag du ska göra det snarast. Kommande filmer hittar du här.

Relaterat: DN, DN, DN, AB, AB, Exp.

Andra bloggar om innebandy, film, Tyresö, samhälle, kultur, idrott, sport.

I am the greatest

2011-12-01T23:28:00.000+01:00

Säga vad man vill om Håkan Juholt, han skapar i alla fall rubriker att blogga kring. När han idag fick frågan i en TV-inspelning om han passar för sitt uppdrag, svarade han:

”Nu tycker ju omgivningen och partiet att jag är den bäste, och då tycker jag att de har rätt.”

Jag blir inte klok på om han gör det medvetet som en del i någon slags obegriplig strategi, eller om han bara inte tänker, innan han slår på popcornmaskinen?

Det är aldrig fel att ha gott självförtroende, men med tanke på den turbulens som varit runt hans person den senaste tiden skulle det vara klädsamt med lite ödmjukhet.

Förmodligen vill han inte inse att han från början till slut är resultatet av en kompromiss inom den s k rörelsen. Den ”omgivning” han talar om krymper i rask takt, om man ska tolka hans partikollegors motvilja att uttala sitt personliga stöd för honom.

För många år sedan var det en annan som skanderade för allt och alla att han var ”the greatest”.

Han hette Cassius Clay, blev sedemera Muhammed Ali. Han hade fog för sin kaxighet, undrar jag om Håkan Juholt har det?

Relaterat: SvD, SvD, SvD, SvD, DN, AB, AB, AB.

Andra bloggar om politik, förtroende, Socialdemokraterna, Håkan Juholt.

Bloggkollegor i samma ämne: Antonsson, Böhlmark.

Sten i glashus

2011-11-28T16:17:00.001+01:00

På ledarsidan i dagens AB ondgör sig den socialdemokratiske mångsysslaren Thomas Bodström över regeringens brist på kontroll av privata utförare av offentliga tjänster.

Han skriver bland annat:

”Att det finns företag som prioriterar att tjäna pengar på bekostnad av kvaliteten är ingen nyhet. Det gäller oavsett om det handlar om vård, skola eller äldreomsorg.”

Det intressanta i hans krönika är inte att han, i skuggan av Caremaaffären, kritiserar och ironiserar över privata företags vinstintresse. Det är ju att slå in öppna dörrar och dessutom lite väl enkelt. Lösningen handlar inte om offentligt eller privat.

Nej, det intressanta är hans förmåga att anpassa sig till situationen. När Mona Sahlin var i blåsväder lyckades han distansera sig från henne genom att åka till USA och ”skriva bok”.

Nu nämner han inte med ett ord sitt eget engagemang som styrelseledamot och aktieägare i friskolekoncernen Pysslingen, som enligt uppgift gav honom en miljonvinst när företaget såldes tidigare detta år.

Thomas Bodström anpassningsförmåga får Barbapappa att framstå som stel och fyrkantig.

Relaterat: AB, SvD, SvD, E24.

Andra bloggar om politik, Thomas Bodström, samhälle, äldrevård, Carema, riskkapital, äldreomsorg, ekonomi.

Bloggkollegor i samma ämne: The Viktor Report.

Stormnamn

2011-11-27T22:29:00.000+01:00

Utanför viner en vind som förmodligen hänger samman med stormen Berit på något sätt. Här i Stockholm är det inte så farligt, men i södra Sverige har man stängt broar, vägar och utfärdat diverse varningar.

Intressant det där med att namnge oväder. Stormen Gudrun kommer ju de flesta ihåg, men jag trodde namnsättningen följde alfabetet. Inte kan vi väl redan kommit igenom allt mellan G och B sedan 2005?

Undrar hur det skulle se ut om vi skulle döpa ovädren efter partiledarna?

Fredrik

Han tog landet med storm i valet 2006 och har efter det levererat ett antal friska förändringsbyar. Har på senare tid mattats av en del och skulle nog behöva ”blåsa upp sig” inför 2014.

Håkan

Bildades ur ett svagt lågtryck utanför Domus i Oskarshamn. Knappast en storm utan möjligen en kuling som ibland blåser från norr, ibland från söder och ibland ger ifrån sig hagelskurar som påminner om popcorn.

Lars

Försökte utan framgång rida på Gudruns rykte. För länge sedan var han kanske en bris från väs(n)ter. Nu får han inte ens den lättaste röda fana att lyfta. Inga varningar utfärdas här inte.

Göran

Sitter själv i ögat på en annan storm vid namn Mats, och funderar på hur han ska komma därifrån med väljarna kvar.

Annie

Kom in som en frisk fläkt i efterdyningarna från snöstormen Maud. Har ännu inte visat om hon kommer blåsa från höger eller vänster. Kanske skulle hon behöva blåsa från ett oväntat håll för att överleva?

Jan

Kanske den ljudligaste av våra stormar. Blåser in i skolan och skapar en viss oreda, men frågan är om det är tillräckligt för att behöva bygga om?

Gustav

En ung men seglivad rackare. Påstår sig komma med ett grönt damm från fjärran öknar, men ofta känns det som om färgen snarare är röd. Starkast på Södermalm.

Jimmie

Stormade in 2010 trots varningar under några år. Vill gärna vara en vind att räkna med, men än så länge finns inga nerrivna kraftledningar i sikte. Varning utfärdas dock för att han kan bli en plåga vi får dras med i flera år framåt.

Den perfekta stormen? Den finns bara på film.

Relaterat: DN, DN, SvD, SvD, AB, AB.

Andra bloggar om politik, storm, orkan, Fredrik Reinfeldt, Gudrun, Håkan Juholt, Jimmie Åkesson, Annie Lööf, Gustav Fridolin, Jan Björklund, Lars Ohly, Göran Hägglund.

Bra initiativ, Bajen

2011-11-25T00:57:00.000+01:00

Hammarby har fler intresserade barn och ungdomar som vill spela fotboll i klubben, än det finns plats för, p g a brist på planer. Därför startar man en fond där avkastningen ska gå till upprustning och byggnationer av konstgräsplaner.

Man får väl anta att de inte tänker bekosta allt själva, men vill uppenbarligen på ett konkret sätt bidra.

Jag önskar att Lars-Åke Lagrell i Fotbollförbundet och pampar i andra idrottsförbund, såsom handboll och innebandy tar lärdom av Bajen.

Med TV-pengar och andra sponsorer skulle även de kunna skapa en fond för att backa upp de oftast orimliga arenakrav de ställer för att lag ska få spela i landets högsta serier, istället för att bara kräva, på bekostnad av kommunerna.

Läs och lär, Lars-Åke. Läs och lär.

Mer i samma ämne hittar du här.

Relaterat: DN, DN, SvD, SvD, Exp, Dagens Samhälle, AB.

Andra bloggar om innebandy, fotboll, Bajen, sport, Lars-Åke Lagrell, handboll, Hammarby.

Vad gör vi nu, lille du?

2011-11-21T15:45:00.000+01:00

I gårdagens Agenda i SVT, satt Thomas Östros och vred sig som en mask när han fick frågan om han har förtroende för Håkan Juholt. Det längsta han kunde sträcka sig var att han har förtroende för verkställande utskottet. En tydligare markering får man leta efter.

Att Thomas Östros inte tillhör Juholts fanclub är väl i och för sig inte förvånande, men lägger man till diverse SMS och annat inser man att han inte är ensam i partiet om sin åsikt.

Socialdemokraternas vikande siffror bekräftas i alla opionsmätningar som presenteras, nu senast från Skop.

Man behöver alltså inte vara professor i statskunskap för att konstatera att det i dagsläget saknas en samlad opposition i Sverige.

Det betyder att det finns ett utmärkt läge för Alliansen och Moderaterna att ta nästa steg för att utveckla landet. Ett utmärkt läge för att positionera sig inför valet 2014 och mandatperioden därefter.

Att finanskris och problemen i södra Europa tarvar en försiktigt ekonomisk politik just nu betyder inte att det behöver vara brist på visioner.

Jag skulle vilja se tydligare signaler från firma Reinfeldt/Borg om vilka steg vi ska ta efter 2014.

Här kommer några tips:

Fortsatt sänkt skatt för löntagare och pensionärer. Vi får inte nöja oss med att (ibland) passerat Danmark som landet med högsta skattetrycket.

Satsa på småföretagen. En uttalad målsättning måste vara att sänka arbetsgivaravgifterna för alla. Det är för dyrt att anställa idag.

Anpassa maxtaxorna inom förskola och äldreomsorg till de förhållanden som faktiskt råder. Kommunerna måste få möjlighet till större kostnadstäckning via brukaravgifter. Denna anpassning görs lämpligen samordnat med skattesänkningarna.

Fortsätt utveckla grundskolan. Kanske det är dags för ett radikalt grepp som att slopa det långa sommarlovet, en kvarleva från bondesamhället. För att våra barn och ungdomar ska hänga med krävs förmodligen längre och fler skoldagar under läsåret.

Allt ska ju naturligtvis genomföras med en ekonomi i balans, men en tydlig färdriktning är jag övertygad stärker Alliansen för framtiden. Det kommer ju en tid, förr eller senare, efter Håkan Juholt.

Relaterat: DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, AB.

Andra bloggar om: politik, förtroende, Socialdemokraterna, Fredrik Reinfeldt, Anders Borg, Håkan Juholt, Moderaterna, visioner.

Riskkapitalet behövs

2011-11-18T17:50:00.000+01:00

Att vara riskkapitalist eller affärsängel innebär, lite förenklat, att man satsar pengar i olika företag. Sedan hjälper man dessa företag att utveckla sin verksamhet för att så småningom sälja sin andel, förhoppningsvis med en bra avkastning på sin investering.

För många branscher är tillgång på kapital livsviktig för att kunna pröva en affärsidé eller förädla en uppfinning. I vissa fall kan man låna pengar på banken, men ofta är externt kapital enda chansen att testa om vingarna bär.

Med andra ord är riskkapital väldigt viktigt för att utveckla Sveriges näringsliv.

I den aktuella debatten om tillståndet för landets äldreomsorg har allt för mycket fokus lagts på att Carema ägs av ett riskkapitalbolag, som via ett avancerat upplägg minimerar den skatt man betalar i Sverige.

Det är naturligtvis inte ok att man utnyttjar kryphål i lagen och dessa hål ska vi såklart täppa till.

Men att sätta likhetstecken mellan riskkapitalägda bolag och företag med enda fokus att tjäna pengar, eller i Caremas fall vanvård, utan tanke på kvalitet och nöjda kunder är helt fel.

Sådana företag överlever inte, oavsett finansiering eller ägarform. Så låt oss diskutera sakfrågan istället för finansieringsform i fortsättningen.

Relaterat: DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, AB, AB.

Andra bloggar om politik, Tyresö, samhälle, äldrevård, Carema, riskkapital, äldreomsorg, ekonomi.

Strålande, Elfsborg!

2011-11-18T00:02:00.000+01:00

Fotbollsklubben Elfsborg från Borås, säljer som många andra idrottsföreningar julkalendrar så här års. Man gör det för att bättra på sin ekonomi, inte minst för klubbens ungdomsverksamhet.

Inget konstigt med det, som sagt, så här är det i många ideella föreningar i juletider. Det som orsakat rubriker är Elfsborgs oortodoxa sätt att även få de välbetalda spelarna i A-laget att bidra. "Sälj tio kalendrar var, vi har redan dragit motsvarande belopp från er lön."

Jag säger bara, strålande!

Det är väl inte mer än rätt att barnens stora förebilder i A-laget också de drar sitt strå till stacken! Om det är så jobbigt, kan de väl köpa alla tio själva.

Det är alldeles för många klubbar, även i lägre serier, som inte inser att A-laget oftast faktiskt är den tärande delen i föreningens ekonomi, medan ungdomsverksamheten bidrar positivt.

Alldeles för många spelare blir primadonnor så fort de flyttas upp i A-truppen och får lön. En lön som många gånger är mycket högre än de skulle kunna få med sin civila utbildning som grund. De glömmer alltför snabbt den miljö med oavlönade ledare och hårt arbetande föräldrar som tagit dem till A-laget.

Att Elfsborg använder löneavdrag som metod, kan naturligtvis diskuteras, men tanken är helt rätt. De spelare, både i Elfsborg och i andra klubbar, som gör sig roliga över detta borde skämmas.

Hoppas andra klubbar tar efter och kanske t o m skriver in i spelaravtalen att det ingår i jobbet att vara föredöme för klubbens ungdomar på alla sätt.

Även genom att sälja lotter, kalendrar, strumpor, korv, eller vad man nu kan hitta på. Förmodligen kommer det att motivera ungdomarna att sälja ännu mer.

Relaterat: AB, AB, AB, Exp.

Andra bloggar om Elfsborg, ekonomi, fotboll, sport, trams.

Det handlar inte om offentligt eller privat

2011-11-14T23:44:00.000+01:00

En stor del av den aktuella debatten kring förhållandena inom äldreomsorgen har olyckligtvis kantrat över på frågan om offentlig eller privat drift.

Media har vinklat problem och missförhållanden som framkommit hos Carema till att det bara handlar om pengakåta riskkapitalister.

Jag tror inte det är så enkelt. Exempelvis var äldreboendet där man låste in dementa äldre, ett som drevs i kommunal regi.

Det jag däremot är övertygad om att de allra flesta kommuner kan bli mycket bättre på är kvalitetskraven i upphandlingar och uppföljningen av dessa krav.

Självklart ska det till exempel finnas vitesklausuler när kraven inte uppnås. Den uppföljningen ska ske oavsett vilken aktör som driver äldreboendet.

Kan sedan ett privat företag som lever upp till kvalitetskraven även vara lönsamt, har jag inga problem med det.

Var sedan företaget betalar sin skatt, har egentligen inget med just vården att göra, utan är en fråga för sig.

Tyresö fick sig ju också en släng för brister i Caremas äldreboende Trollängen. Jag är inte insatt i det aktuella fallet, men hur vi följer upp kan du läsa här.

I Tyresö har brukarnas betyg stigit från index 68 (2008) till 76 (2010), inklusive flera boenden som drivs av Carema. I det här fallet, liksom andra ska man såklart alltid sträva efter 100 %, men någonstans måste man ju vara realist.

Däremot kan vi aldrig acceptera att missnöjd är detsamma som vanvårdad, det är helt olika saker.

En framtidsfråga som måste börja diskuteras nu, är den framtida finansieringen av vår äldreomsorg. När 40-talisterna, någon gång runt 2020, når 80-årsåldern kommer vårdbehovet att skjuta i höjden, och därmed kostnaderna.

Jag är övertygad om att vi måste vänja oss vid tanken på en högre grad av egenfinansiering. Att som idag finansiera 95 % via skattsedeln kommer inte att fungera ekonomiskt.

Ett första steg skulle kunna vara att Regeringen höjde taket för maxtaxan. Att även de med allra högst pension inte betalar mer än 1700 per månad, hur många insatser man än har, är dålig fördelningspolitik.

Diskussionen om finansiering får gärna initieras av mitt parti, Moderaterna. Vill vi vara ett statsbärande parti måste vi även kunna ta tag i de jobbiga, men nödvändiga frågorna.

Jag är övertygad om att väljarnas förtroende inte skulle minska för det. De inser utmaningarna de också.

Relaterat: DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, AB, AB.

Andra bloggar om politik, Tyresö, samhälle, äldrevård, Moderaterna, Regeringen, äldreomsorg, ansvar, ekonomi.

Bloggkollegor i samma ämne: Böhlmark, Kent, Hagbom.

Partier i kris

2011-11-14T00:18:00.000+01:00

I den senaste SIFO-mätningen kan man bland annat utläsa att både S och KD har uppenbara problem.

Vad Socialdemokraternas beror på vet vi ganska väl, brist på visioner och ledarskap. Jag tror också att många socialdemokrater är väl medvetna om det, men saknar lösningar. Håkan Juholt har, åtminstone ännu, knappast visat sig vara den Messias som kanske några i partiet hoppats på.

Det som oroar mig mer är krisen i KD. Medan Göran Hägglund och Mats Odell far land och rike kring i någon slags intern valkampanj så blöder partiet.

Partisekreteraren säger att partiet kommer hålla fast vid sin politik.

” Vi vet att det här kommer att ta tid, men vi tänker inte ändra inriktning. Vi tycker att barn, ungdomar och familjers villkor är viktiga och kommer fortsätta att fokusera på deras situation även om det tar tid att få igenom i opinionen, säger hon.”

Vilket parti kan inte skriva under på det?

För sin egen överlevnad måste KD hitta även andra profilfrågor, samtidigt som man städar bort de gamla surdegarna kring HBT-frågorna.

I övriga Europa finns det många framgångsrika kristdemokratiska partier som lyckas attrahera väljarna. Kanske läge för lite benchmarking?

Om inte KD lyckas med sin ”makeover” finns det en uppenbar risk att Sveriges politiska landskap kommer se annorlunda ut efter valet 2014. Det vore synd (!).

Relaterat: SvD, SvD, SvD, DN, AB.

Andra bloggar om politik, KD, samhälle, Göran Hägglund, Mats Odell, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna, Håkan Juholt.

Bloggkollegor i samma ämne: Kjellberg, Antonsson.

Borg och bankerna

2011-11-09T23:49:00.000+01:00

Finansminister Anders Borg brukar inte skräda med orden när han talar om övervinster i banksektorn.

I sak håller jag med honom, bankerna kan inte ena dagen ta ut miljardvinster för att nästa dag komma med mössan i handen till Regeringen och be om stöd. I storbankernas fall vet de också att de kommer få stödet, eftersom de tillhör grundpelarna i det finansiella systemet.

Det Borg inte tidigare sagt, åtminstone inte offentligt, säger han idag.

” Jag tycker man som kund ska ställa krav på sin bank och är man inte nöjd med bankens agerande bör man naturligtvis byta bank.”

I grunden är en bank som vilket företag som helst som agerar på en marknad. Går det bra och kunderna är nöjda så kan man tjäna mycket pengar, vilket gynnar både medarbetare och ägare.

Går det dåligt, tjänar man inga pengar och går i värsta fall i konkurs, vilket gör att medarbetarna förlorar sina jobb och ägarna sina pengar.

Så fungerar det i de flesta branscher på en öppen marknad. Är jag inte nöjd med en leverantör, då byter jag.

Det knepiga i det här fallet är att de flesta svenska bankkunder inte agerar på det sättet. En orsak kan säkert vara att det är ganska krångligt att byta. Är man multikund, med sparande, finansiella placeringar och kanske bolån så tar ett byte tid och kräver mycket energi.

Ändå hoppas jag att fler faktiskt följer Anders Borgs uppmaning, och byter bank om man inte är nöjd. Då får både ledning och ägare de signaler som säger, skärpning eller gå under. Det är så det ska fungera i första hand, inte med fler lagar som en del vänsterpolitiker skriker om.

Sedan måste regelverket för pensionsförsäkringar ändras så att man även där kan ta med sitt pensionssparande, utan förtida beskattning, och byta leverantör om man inte är nöjd.

Vilken bank jag har? Den enda storbank som ännu inte behövt gå med mössan i handen och be om offentligt stöd...

Relaterat: SvD, SvD, DN, DN, Exp, AB, AB.

Andra bloggar om politik, ekonomi, samhälle, banker, Anders Borg.

Så zeeegt

2011-11-08T00:45:00.000+01:00

Gårdagen fotbollsgala blev tyvärr ett långt lidande. Jag skriver lidande, för grymt segt var det. Inget tempo mellan prisutdelningarna, inga roliga intervjuer eller komiska inslag, om man inte räknar det misslyckade försöket att göra reklam för Svensson-Svensson-filmen, och inte heller några profiler från förr.

Möjligen kan det vara rädslan att fånga en eller annan gammal hjälte som är på lyran, men det som brukar var kul är att se hur de har förändrats genom åren.

Zlatan fick pris och Zlatan fick reklam för sin bok. Zlatan tackade sina lagkompisar och Zlatan tackade sin familj. Det enda roliga var gliringen från Lotta Schelin till just Zlatan, om att han aldrig vunnit Champions League.

Sedan hade någon släpat dit Blatters knähund, Michel Platini, som snackade engelska som taget ur en Rosa Panternfilm.

Jag är den första att försvara reklam i TV, men ikväll var reklampauserna minst två för många, vilket inte gjorde sändningen mindre seg.

Pristagarna var inget att säga om, även om jag saknade Wanderson bland de nominerade bästa allsvenska spelarna.

De priser som gladde mig mest var det till Torbjörn Nilsson som bästa damtränare och hederspriset till Kurre Hamrin.

Dagens fråga: Var har Lisa Dahlqvist fått sitt bollsinne ifrån? Det måste vara från sin mamma, inte från pappa Sven i alla fall, ”tjongbollarnas konung”.

Nej, till nästa år får TV inte slarva bort en i grunden så positiv möjlighet till en kanonkväll. Öka tempot, våga ta in nya spännande programledare, även om Anna Brolin inte gjorde bort sig, bättre artister och lite nya grepp.

Varför inte dela ut filmkameror till några spelare som får filma sin egen vardag? Vi som älskar fotboll förtjänar mycket bättre!

Relaterat: AB, AB, AB, AB, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om Fotbollsgalan, Zlatan, fotboll, TV.

Hot går hem

2011-11-06T23:20:00.000+01:00

Folkomröstningen är avblåst och Grekland är på väg mot en koalitionsregering. Uppenbarligen har premiärminister Papandreou, äntligen, förstått allvaret.

Att Tyskland och Frankrike tagit bladet från munnen och blivit tydliga med att Grekland faktiskt kan bli utkastade från EMU, verkar ha tagit skruv. Det är synd att det behövt gå så långt, men förmodligen var det nödvändigt.

Jag har tidigare skrivit om att grekerna inte förstår hur allvarlig landets situation är. Nu verkar de tunga politikerna i alla fall ha förstått. Det som återstår är nu det mödosamma arbetet med att få folket att förstå detsamma. Processen kommer bli lång och smärtsam och orsaka många protester, men det är den enda vägen grekerna kan välja om man inte vill förvandlas till en bananrepublik.

Viktigt för trovärdigheten är nu att grekerna även tar krafttag mot det utbredda skattefusket och korruptionen i alla samhällsklasser. Den klyfta som finns mellan staten och folket måste överbryggas för att landet ska komma på fötter igen.

Nu är det kanske dags för Merkel och Sarkozy att ta ett ”kvartssamtal” med Silvio Berlusconi också?

Relaterat: DN, DN, SvD, SvD, SvD, Exp, AB.

Andra bloggar om politik, Merkel, samhälle, Grekland, ekonomi, EMU, Nicolas Sakozy, Giorgios Papandreou, Silvio Berlusconi.

Zlatan - Alfahanne

2011-11-04T13:06:00.000+01:00

Xavi Hernandez

I Zlatan Ibrahimovic bok avslöjar han hur han vantrivdes i världen bästa klubblag, Barcelona. Han berättar hur han mobbades, inte minst av tränaren Pep Guardiola.

Är det egentligen något att bli förvånad över?

Jag varnade redan när övergången blev offentlig, att det skulle kunna bli så.

I Barça vimlar det av stjärnor, man är noga med sina katalanska rötter och vårdar ömt bygdens söner. Lionel Messi är visserligen från Argentina, men Barcelona tog hand om honom redan som ung, har hjälpt honom genom behandling med tillväxthormoner och liknade, så man kan lugnt säga att han är adopterad av klubben och fansen.

Om Zlatan då möjligen trodde att han skulle särbehandlas för att man gjort många mål i Inter, var en felbedömning av både honom och hans agent. Till hans försvar måste sägas att Barcelona uppenbart misslyckats i sin scoutning, åtminstone på det sociala planet.

Zlatan presterar som bäst när han får vara stjärnan, alfahannen, och den som spelet byggs runt. Inte att spela fjärdefiolen efter Xavi, Messi och Iniesta.

Det som kan förvåna är hur lite han levererat i landslaget på senare år. Där får han ju vara ”numero uno”, nu när Ljungberg och Henke är borta.

Relaterat: AB, AB, AB, DN, DN, SvD, SvD, Exp, Exp.

Andra bloggar om Barcelona, Zlatan, fotboll, Xavi, Guardiola, Messi.

Grekland vs Tyresö

2011-11-02T00:46:00.002+01:00

Vad är det för likhet mellan Grekland och Tyresö?

Nej, det är inte vädret eller de fina badplatserna jag tänker på.

Både Grekland och Tyresö har politiker som vill ordna folkomröstningar i omöjliga frågor.

I Tyresö vill oppositionen folkomrösta i budgetfrågor.

I Grekland vill premiärminister Papandreou folkomrösta om det stödpaket från EU som förhandlats fram.

Han spelar ett högt spel, inte bara med landets ekonomi och sitt eget mandat, utan även, vilket är mycket värre, med den ekonomiska utvecklingen i hela EU.

Genialt eller fegt? Döm själv. Jag tycker det är fegt och ett jäkla sätt mot de länder som faktiskt försöker hjälpa landet.

För det är väl ingen som på allvar tror att grekerna skulle rösta ja till ett paket som betyder åtstramningar och kraftiga besparingar i statens finanser.

Har man gladeligen tagit emot övergenerösa pensioner och absurda lönetillägg, trots att man förmodligen insett det omoraliska i det, kommer man knappast frivilligt gå med på att bli av med dem.

EMU-länderna har ju delvis sig själva att skylla som släppte in Grekland från första början. Det är dags för både självrannsakan och för huvuden att rulla. Frågan är om de som granskade Greklands ekonomi före EMU-inträdet överhuvudtaget kan räkna?

Och förresten, i Tyresö styr politiker som både vill och vågar ta ansvar för ekonomin. Kanske skulle vi bjuda in grekerna på studiebesök?

Relaterat: AB, AB, DN, DN, DN, SvD, SvD.

Andra bloggar om politik, Tyresö, samhälle, Grekland, ekonomi, EMU, EU, Papandreou.

Demokratiskt?

2011-10-27T22:57:00.000+02:00

Tänk dig följande scenario.

Du är med i ett politiskt parti. Ditt parti ställer upp i ett kommunval. Ditt parti förlorar valet, vilket innebär att dina politiska motståndare ska leda kommunen de kommande fyra åren.

Du kämpar på där, i opposition, men får inte gehör för särskilt många av dina idéer. Det är ju andra sidan som har taktpinnen, i enlighet med medborgarnas vilja.

Du börjar känna dig frustrerad, den elaka majoriteten vill ju inte lyssna på dina argument, eller bifalla dina motioner. Det värsta är att befolkningen verkar gilla de elaka Moderaterna och inte förstå att de är onda.

Vad göra för att få uppmärksamhet?

Jo, låt oss starta en namninsamling för att få till en folkomröstning. När de elaka Moderaterna, med sina hantlangare i Alliansen, vill justera taxorna för äldreomsorg och hemtjänst ser du din chans.

Att det inte är så många som faktiskt får höjda avgifter och att de fattigaste pensionärerna även fortsättningsvis inte betalar något, det struntar du i. Att ingen, hur hög pension den än har, betalar mer än 1 700 kronor per månad, berättar du inte. Att bara 5 procent av den totala kostnaden betalas via avgifter anser du vara onödig kunskap, särskilt för de som betalar resterande 95 procent via kommunalskatten.

Nej, istället kallar du taxehöjningen för avgiftschock och får folk att skriva på listor i tron att de stackars pensionärerna snart får bo på gatan och äta nudlar varje dag. Det tycker såklart inte medborgarna om, utan skriver gärna på dina namnlistor.

Till slut når du det antal namnunderskrifter som behövs för att tvinga fram en folkomröstning, som bara den kostar många miljoner att genomföra.

Frågan nu är ju om ditt politiska parti i opposition ska syssla med att driva folkomröstningar?

Du har ju förlorat valet! Borde inte detta instrument lämnas till andra grupper av medborgare som av olika skäl är missnöjda med politiska planer och beslut? Är det särskilt demokratiskt?

Många frågor blir det. Men en sak är säker. I Tyresö har Socialdemokraterna genom missledande information till medborgarna, tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet samlat in massor av namn för att tvinga fram en folkomröstning.

Det ska verkligen bli intressant att höra deras förslag hur en sådan fråga ska formuleras. Vi talar ju inte riktigt om att bygga eller inte bygga en motorväg, eller en flygplats. Frågan är mycket mer komplicerad än så.

Mitt förslag, om det går så långt, är: Vill du att dina folkvalda politiker tar ansvar för kommunens ekonomi på både kort och lång sikt?

Det är just detta frågan handlar om. Inga avgiftschocker!

Andra bloggar om politik, Tyresö, samhälle, Miljöpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, Alliansen, ansvar.

Bloggkollegor i samma ämne: Andreas.

Nu kanske det händer grejer

2011-10-24T19:15:00.001+02:00

Den trogna läsaren av denna blogg, vet att jag vid flera tillfällen framfört skarpa åsikter mot flera nationella idrottsförbund, för deras ohemula arenakrav.

Många förbund, bland annat fotboll, handboll och innebandy, ställer allt hårdare arenakrav för spel i de högsta nationella serierna. Det kan vara allt från belysning och antal platser på pressläktare till TV-torn. De allra flesta kraven är helt onödiga för den viktiga barn- och ungdomsverksamheten.

Denna säsong tvingas t ex TyresöTrollbäcken IBK att spela sina hemmamatcher i innebandyns Superliga i Haninge, för att innebandyförbundet ställer arenakrav som kommunen inte kan leva upp till.

I går kväll fanns det inslag i både SVT och Sportspegeln hur dessa krav riskerar slå mot kommunernas kärnverksamhet.

Man visade exempel från Falkenberg, Botkyrka och Hagfors där framgång hos lokala lag gör att kommunen ställs inför krav som innebär mångmiljoninvesteringar i form av nya, eller ombyggda arenor.

I slutändan finns naturligtvis risken att dessa investeringar ställs emot nödvändiga satsningar på kommunernas kärnverksamheter, vår skola och omsorg.

Det värsta är att många förbund verkar ha fått storhetsvansinne, såsom handbollsförbundet som kräver läktare på båda sidor av planen. Varför det?

De krav jag kan förstå, handlar om säkerhet för publik, aktiva och funktionärer. Jag inser såklart också att storlek på spelplaner och andra mått är viktiga för den sportsliga rättvisan. De flesta övriga krav handlar bara om kosmetika för att försöka höja den enskilda sportens status.

När SVT intervjuar fotbollens egen Don Corleone, Lars-Åke Lagrell, så avfärdar han oron med att kraven är resultat av demokratiska processer i förbunden.

Jo, det är ju klart att föreningarna vill ha nya, fina arenor om någon annan betalar. Ifall frågan formulerats som att föreningen skulle stå för hälften av extrainvesteringen, skulle svaren förmodligen ha blivit annorlunda.

Vad Lars-Åke inte säger, men säkert förstår, är att kraven riskerar att skapa konflikter och osämja mellan den lokala föreningen och föreningens hemkommun.

En sådan konflikt tjänar ingen på, särskilt eftersom det finns så många andra kontaktytor emellan dem, inte minst kring barn- och ungdomsidrotten. Innerst inne förstår säkert elitföreningarna också att en god relation med hemkommunen är viktigare än med förbundet.

Nu förhåller det sig så, Lars-Åke, att vare sig du eller någon lokal förening kan diktera villkoren för en enskild kommun. Om det vore så att förbunden, kanske via en sponsor, var villiga att stå för en del av finansieringen, visade de i alla fall god vilja.

Som det är nu känns det mer som diktat, och det köper i alla fall inte jag, och allt fler kommunpolitiker tycker uppenbarligen som jag.

Jag hoppas verkligen att Falkenberg, eller Varberg som i helgen blev klara för Superettan i fotboll, orkar stå emot Lars-Åkes krav och driva frågan till sin spets. Det skulle hela kommunsverige tacka dem för.

Andra inlägg i samma ämne hittar du här och här.

Relaterat: SVT, SVT, SVT, SVT, SVT, DN, AB.

Andra bloggar om innebandy, fotboll, Tyresö, sport, Lars-Åke Lagrell, handboll.

Bra beslut, M

2011-10-22T01:05:00.000+02:00

En enig partistämma hos Moderaterna sa igår nej till kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser. Ett mycket bra beslut, tycker jag.

Självbestämmande över sitt liv, sin kropp, sina pengar och sina åsikter är några av de absolut viktigaste skälen till att jag engagerat mig i just Moderaterna.

När nu partistyrelsen, av någon outgrundlig anledning, fått för sig att föreslå en öppning i det nya idéprogram som antogs, gick man ordentligt på pumpen.

Vi som politiker ska inte bestämma hur ett företags ägare ska styra sitt bolag. Om man inte inser att människor med olika bakgrund, erfarenhet och även kön, tillför ett mervärde till bolagets utveckling, så får man väl skylla sig själva.

Ingen lag ska tvinga dem att göra på det ena eller andra sättet. Dessutom är det få kvinnor som vill bli kvoterade bara för att de är bara det, och inte för att de tillför något. Kompetens, till exempel.

Det finns nog med politiker i Sverige, och Tyresö, som vill skriva bolag och organisationer på näsan hur de ska utse sina representanter i olika sammanhang. Det känns bra att Nya Moderaterna inte tillhör dem!

Relaterat: DN, DN, SvD, SvD, Exp.

Andra bloggar om politik, kvotering, samhälle, Tyresö, Moderaterna.

Grekerna förstår inte allvaret

2011-10-19T23:22:00.000+02:00

Grekerna strejkar. Igen. Man protesterar mot de föreslagna nedskärningarna som är ett litet steg mot en sund ekonomi.

Stenar mot tårgas. Man talar om "alla strejkers moder".

Att det grekiska folket och den grekiska staten inte direkt talar samma språk har vi ju förstått ett tag. Uppenbarligen har inte grekerna själva fattat att sötebrödsdagarna är över.
Det blev om inte annat uppenbart för mig i somras när jag besökte landet.

När man nu ser TV-bilderna där damer ber regeringen och EU dra åt helvete börjar jag att tvivla om vi inte ska göra som damerna ber om.

Sluta pumpa in pengar och låt landet gå i konkurs. Det kommer att gå hårt åt många banker, och euron, men kanske är det den enda medicinen som hjälper i det här fallet.

För att kunna starta rehabiliteringen av en missbrukare krävs det sjukdomsinsikt, något som det grekiska folket uppenbarligen saknar.

Vi får förmodligen en förlorad generation, men en grekisk konkurs kanske ger Italien med flera den skarpa varning de verkar behöva.

Relaterat: DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, AB.

Andra bloggar om politik, Grekland, ekonomi.

Nu tar vi cupen istället!

2011-10-16T23:35:00.000+02:00

Tyresö FFs allsvenska damlag har sammantaget gjort en mycket bra säsong. Att etablera sig i toppen av serien, och ända fram till sista omgången ha chansen till guld är en mycket bra prestation.

Den prestationen får vi inte glömma, trots att tjejerna inte tog chansen som uppenbarade sig med två omgångar kvar. Två segrar och guldet skulle vara klart.

Jag såg sista matchen mot Torbjörn Nilssons Göteborg på plats, och kan bara gratulera Torbjörn och tjejerna till en välförtjänt seger. Tyvärr klarade inte Tyresölaget att leva upp till pressen den dagen.

Min matchanalys säger att TFF saknade två saker. För det första en targetplayer att spela upp bollen på, som håller i tills man hunnit flytta upp laget för att anfalla med fler spelare. Att nästan alltid anfalla i djupled blir lätt att läsa för motståndaren. Göteborg hade en sådan i planens bästa spelare, Sara Lindén.

För det andra saknade man, i denna match i alla fall, en ledare i laget som kunde gå före i ord och handling för att få med sig laget. Såvitt jag kunde se, och höra, var det ingen som tog den rollen. Kanske Caroline Seger, som kommer till nästa säsong är den ledargestalt som behövs på planen?

Nu är det bara att glömma de sista två matcherna och ladda om till cupfinalen 29 oktober. En segerbuckla där och tjejerna kan gå till vintervila och försäsongsträning med gott självförtroende.

Relaterat: DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, Exp, Exp, AB, AB.

Andra bloggar om fotboll, sport, Tyresö.

Inga sexuella övergrepp i Tyresö?

2011-10-13T23:42:00.000+02:00

Tidigare i år avslöjade Patrik Sjöberg att han i unga år utsatts för sexuella övergrepp av sin tränare.

I debatten som följde diskuterades frågan i Tyresö kultur- och fritidsnämnd. Nämnden gav även förvaltningen i uppdrag att inventera läget i kommunens föreningsliv och komma med förslag på aktiviteter som kunde hjälpa föreningarna i arbetet med detta svåra ämne.

Ett resultat av detta uppdrag blev en inbjudan till samtliga föreningar, inklusive föräldrar, att komma på en gratis föreläsning och dialog kring dessa frågor.

Efter olika former av kallelser och påminnelser summerades antalet anmälda till en.

Ja, du läste rätt. En, uno, ein, one....

Mycket, mycket tråkigt och nedslående tycker jag.

Jag vet att som ledare i föreningslivet har man almanackan fulltecknad, men att varje förening skulle skicka en representant kring ett mycket viktigt ämne, är väl inte för mycket begärt. Eller?

Det obefintliga intresset väcker såklart en del frågor.

Betyder det att alla föreningar i Tyresö har väl fungerande rutiner för att upptäcka och hindra sexuella övergrepp?

Jag hoppas det, men är långt ifrån säker.

Som den borne optimist jag är, hoppas jag att ointresset beror på dåliga rutiner för informationsspridning i föreningslivet istället.

För är det så att föreningarna inte vill, eller har tid, att förkovra sig i ett så här angeläget ämne, har man lång väg att gå, trots värdegrunder och fina policys.

Relaterat: DN, DN, AB, SvD.

Andra bloggar om Patrik Sjöberg, sexuella övergrepp, Tyresö, samhälle.

En rörelse i fritt fall

2011-10-11T23:42:00.000+02:00

Socialdemokraterna har betytt mycket för Sveriges utveckling efter andra världskrigets slut. Uppbyggnaden av folkhemmet och de olika trygghetssystemen kan de ta åt sig äran av, inget tvivel om den saken.

Under den tiden, mellan 50-tal och 70-tal, tillämpade man även ”den våta filtens strategi”. Filten bestod av alla de organisationer som ”tog hand om” och formade svenskarna. Från Unga Örnar, via SSU, facket och PRO fram till dess att Fonus tog dig till sista vilan.

Vad man inte klarat sedan dess är att utveckla rörelsen i takt med samhällsutvecklingen. Steget från industrisamhället till informationssamhället har visat sig bli mycket svårt för svensk socialdemokrati.

Jag tror inte på allvar man har förstått hur våra önskemål om välfärd förändrats, från en önskan om grundtrygghet till en större frihet att själv få styra sitt liv. Vi vill inte längre att någon annan bestämmer åt oss nu när vi har ett samhälle som vi känner oss trygga i.

Sedan har såklart allt fler börjat ifrågasätta det mycket höga skattetrycket. Ska det inte vara lönsamt att arbeta hårt och mycket?

I takt med socialdemokratins tillbakagång har man uppenbarligen även fått svårare att rekrytera kompetenta ledare.

När Mona Sahlin tvingades gå, kan man ju inte påstå att det stod kompetenta kandidater i kö. Att tillgodose alla krav som rörelsens olika delar ställer var säkert inte heller enkelt.

Hur det än går för Håkan Juholt, kan man i alla fall konstatera att kön för ett efterträda honom inte är särskilt lång nu heller.

I Tyresö har det socialdemokratiska oppositionsrådet fått nytt jobb (inom rörelsen såklart...), men ännu, flera veckor efter att jag fick veta, finns det inte ett ord om detta, vare sig på partiets lokala hemsida eller på oppositionsrådets blogg. Kan det beror på att det även lokalt är svårt att rekrytera en kompetent efterträdare?

Framtiden, tror jag tillhör de partier som har förstått svenskens önskan om ökat självbestämmande och en omsorg om klimatet, alltså Moderaterna men även Miljöpartiet.

Socialdemokratin har gjort mycket bra för landet historiskt, men nu har de sin framtid bakom sig.

Relaterat: AB, AB, AB, AB, AB, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, Exp, Exp.

Andra bloggar om politik, förtroende, Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Håkan Juholt, Tyresö.

Bloggkollegor i samma ämne: Antonsson, Böhlmark, Kent.

Avgå inte, Juholt!

2011-10-09T19:45:00.001+02:00

Håkan Juholt har fått för mycket i ersättning för sin övernattningslägenhet i Stockholm. Eftersom han sambo också bor där, borde han bara fått halv ersättning.

Juholt tvingas nu betala tillbaka samtidigt som en åklagare sak undersöka om det något brott är begått.

Håkan Juholt själv förnekar alla anklagelser om bedrägeri, men erkänner att han gjort ett misstag.

Den stora frågan är nu om han känt till regelverket och även fått det påpekat för sig, vilket vissa hävdar, och ändå fortsatt att kvittera ut bidrag, eller om det är just ett klantigt misstag.

Oavsett vilket finns det några som borde ha dåligt samvete idag. Den socialdemokratiska valberedningen som inte kollade upp Juholt in i märgen innan man förde fram honom som kandidat.

Men självklart även partikansliet, med Carin Jämtin i spetsen, som uppenbarligen inte lärt sig tillräckligt om effekterna av ett mediedrev, och kollat alternativt hjälpt honom med de administrativa rutinerna.

Jag kan förstå att han har haft mycket annat i tankarna.

Först skulle han visa upp sig som nyvald och handlingskraftig i alla möjliga sammanhang. Sedan skulle han och parhästen Waidelich snickra ihop en trovärdig budget, göra om samma budget efter intern kritik och sedan dementera att det inte fanns någon osämja i den egna riksdagsgruppen.

Det är klart att han inte haft tid att läsa tråkiga bestämmelser eller dubbelkolla att blanketter fyllts i korrekt.

Spekulationerna haglar om vad som händer ifall han kan beslås fara med osanning när han hävdar att han inte känt till bestämmelserna.

Jag för min del till hoppas att han, oavsett svaret, inte avgår. En bättre motkandidat i valrörelsen 2014 till Fredrik Reinfeldt, kan man inte tänka sig...

Och ikväll när SVT sänder partiledardebatt sitter han och Ohly hemma i sandlådan för att de inte vill stå på samma sida som den dumma Jimmie. Man tar sig för pannan!

Relaterat: AB, AB, AB, AB, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, Exp, Exp.

Andra bloggar om politik, förtroende, Socialdemokraterna, Riksdagen, Tommy Waidelich, Håkan Juholt.

Bloggkollegor i samma ämne: Böhlmark, Westerholm, Kjellberg, MMK, Högberg.

Tyresö mår bra

2011-10-06T18:24:00.000+02:00

Idag redovisades den senaste upplagan av ”Södertörns nyckeltal” på en konferens här i Tyresö.

Södertörns nyckeltal är ett mångårigt samarbete mellan just kommunerna på Södertörn, där vi jämför olika nyckeltal i de kommunala verksamhetsområdena. Man skulle kunna kalla det för ett ständigt pågående benchmarkingprojekt.

Här kan man få reda på allt ifrån hur hög lärartäthet kommunerna har, till vad en plats i äldreomsorgen kostar.

Syftet är såklart att lära av varandra och tillsammans höja kvaliteten i verksamheterna.

Hur står sig då Tyresö i jämförelse med bl a Haninge, Huddinge och Nynäshamn?

Generellt är svaret mycket bra.

· Vi har näst mest nöjda medborgare (bara Salem är något bättre).
· Vi har den lägsta kommunalskatten.
· Vi har den mest slimmade organisationen mätt i antal årsarbetare per invånare.
· Vi satsar också våra resurser mest på kärnverksamheterna förskola, skola och äldreomsorg.

Även om framtiden känns osäker, p g a finansoron i Europa och USA, så känns det som att vi i Tyresö är väl rustade att stå emot en eventuell dipp i konjunkturen.

Det baserar jag på att vår skattekraft är klart högst bland kommunerna på Södertörn. Dessutom har vi den lägsta arbetslösheten och många aktiviteter pågår för att minska den ytterligare.

Skall vi då slå oss till ro med det? Absolut inte!

För det första är vi inte bäst inom alla områden och för det andra så måste ständig utveckling vara ett naturligt tillstånd för att en organisation inte ska stelna.

Det finns massor att förbättra och vässa på. Aktuellt just nu är bygglovshanteringen på Brevikshalvön. Något vi håller på att få ordning på.

Vi måste varje dag fråga oss om vi ger medborgare maximal valuta för skattepengarna och där vi är bäst på Södertörn måste vi skaffa oss andra att mäta emot. Det finns alltid någon som kan lära oss att bli ännu bättre.

Här kan du läsa och ladda hem nyckeltalen i sin helhet.

Relaterat: DN, DN, SvD.

Andra bloggar om politik, Södertörn, Tyresö, samhälle.

Bra där, MP

2011-10-04T22:58:00.000+02:00

Miljöpartiet har idag presenterat sin skuggbudget för 2012. I vanlig ordning är man spendersam och blandar mellan orealistiska förslag, som chockhöjd lastbilsskatt, och vissa lite intressantare.

Ett riktigt bra förslag sticker ut i mängden. Satsningen på småföretagen.

Att sänka arbetsgivaravgiften rejält och skona småföretagen från bördan med sjuklöneansvar visar att MP har lyssnat på företagarna.

Jag tycker det är ett mycket bra förslag som ger goda möjligheter till fler jobb. Dessa reformer skulle gynna alla småföretag som förmodligen är de som kommer stå för majoriteten av tillväxten i framtiden.

Kunde man backa bandet borde faktiskt Alliansen byta ut förslaget om sänkt restaurangmoms mot detta, som ju förresten gynnar även den branschen, som till stor del består just av många småföretag.

Relaterat: DN, DN, SvD, SvD, Exp.

Andra bloggar om politik, Miljöpartiet, samhälle, ekonomi, budget, småföretag, Alliansen.

Bloggkollegor i samma ämne: Kjellberg.

Byt politik, inte Hägglund

2011-10-02T23:51:00.000+02:00

Nu är det officiellt att Mats Odell kandiderar som partiledare för KD, mot den sittande Göran Hägglund.

Skulle det gör någon skillnad ifall Kristdemokraterna bytte partiledare?

Möjligen för att markera internt att dåliga valresultat får konsekvenser, men knappast i övrigt.

Min uppfattning är att KDs problem inte handlar om Göran Hägglund, han är förmodligen en tillgång, utan om politiken. Att ta över efter legenden Alf Svensson har såklart inte varit lätt, men Hägglund har gjort vad han kunnat med det material han haft att jobba med.

När mitt parti, Moderaterna, genomgått sin breddning, och därigenom en dragning till vänster på den klassiska politisk skalan, skapades ett utrymme på högerkanten som KD kunnat utnyttja om man velat eller förmått.

Istället har man trasslat in sig, och fått fel mediafokus, i framförallt HBT-frågorna. För att KD ska bli ett stabilt, modernt parti måste man en gång för alla städa undan dessa frågor från dagordningen och bejaka alla människors lika värde, oavsett sexuell läggning.

Efter det kan man möjligen fokusera på att fylla platsen till höger om Nya Moderaterna. Dessutom tror jag att namnet, Kristdemokraterna, skrämmer bort en del väljare som i och för sig delar värderingarna kring familj och liknande, men inte ställer upp på kopplingen till religion.

Att Mats Odell, 64 år, skulle vara en frälsare (!) för partiet, tror jag inte en sekund på. Nej satsa på Hägglund, modernisera partiprogrammet och byt namn!

Relaterat: DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, Exp, Exp, AB, AB.

Andra bloggar om politik, KD, samhälle, Göran Hägglund, Mats Odell, Kristdemokraterna.

Bloggkollegor i samma ämne: Antonsson, Böhlmark, Hagbom.

Förtroendeingivande?

2011-09-30T00:12:00.000+02:00

När Socialdemokraterna ska sy ihop sitt första budgetförslag med Håkan Juholt vid rodret ser det för en utomstående betraktare ut som "hela havet stormar".

Gruppledaren för riksdagsgruppen skickar arga mail efter mötena där hon vill att budgeten görs om. Andra ledamöter är missnöjda med förslagen kring A-kassan.

Det ser ut som om firma Juholt/Waidelich kör sitt eget race utan att förankra sig hos sina egna. Man kan inte påstå att det börjar bra för kapten Juholt. Ungefär som att gå på grund utanför sin egen brygga. Hur ska det då gå på de öppna haven?

Vore jag matros skulle jag mönstra av illa kvickt!

Relaterat: DN, SvD, Exp, Exp, AB, AB.

Andra bloggar om politik, ekonomi, Socialdemokraterna, Riksdagen, Tommy Waidelich, Håkan Juholt.

Bloggkollegor i samma ämne: Kent, Maria A, Böhlmark.

SD – Ett vanligt parti?

2011-09-28T00:25:00.000+02:00

Min partikollega Marie Abrahamsson skriver på sin blogg ett intressant inlägg om medias behandling av Sverigedemokraterna. Hon menar att SD sakta men säkert börjar behandlas som ett vanligt parti i media, och inte som ett parti med extrema åsikter.

Hon exemplifierar med hur media beskriver ”affären” med den avhoppande, politiska vilden, William Petzäll.

Jag är inte säker på att jag håller med henne i alla stycken. Att den här soppan slås upp så stort, beror sannolikt på att saken hanteras inför öppna dörrar. Skulle motsvarande inträffa i något av de andra partierna så löser man det internt och diskret.

SD gjorde såklart ett jättemisstag när man satt Petzäll på valbar plats och det får man sota för nu. Vem minns inte Ny Demokrati och de stolpskott som kom in i Riksdagen i Ian och Berts släptåg?

Visst är det synd om Petzäll som människa och mitt humana jag hoppas han får vård för sitt missbruk. Men samtidigt är det något fel på systemet när han, utan att vara invald via personröster, kan sitta kvar och kvittera ut arvode även om han lämnar det parti han blivit invald för.

Om jag minns rätt så var det två moderater i Sundbyberg som på valnatten hoppade av till de rödgröna och på det sättet våldförde sig på väljarnas vilja. Det var inte snyggt, det heller.

När den här affären lagt sig både hoppas och tror jag att media kommer att fortsätta granska SD utifrån deras främlingsfientliga politik. Det är precis det de förtjänar och inget annat.

Relaterat: AB, AB, Exp, Exp, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om politik, SD, samhälle, William Petzäll, Riksdagen, demokrati.

Bloggkollegor i samma ämne: Antonsson, MMK.

Livrem och hängslen

2011-09-22T20:28:00.000+02:00

Dagens hetaste debatt handlar om de pensionsförmåner som lokala politiker har efter att ha avgått. Det finns exempel där ett fd borgarråd från Stockholm kvitterar ut över 50 000 i månaden, samtidigt som hon driver företag som genererar vinst.

Frågan handlar om vilket skyddsnät en heltidspolitiker ska ha.

Jag har tidigare skrivit om att vi får de politiker vi förtjänar och tycker t ex att våra statsråd har alldeles för låg lön.

Vill vi ha toppkrafter att forma och utveckla vårt samhälle, så måste vi vara beredda att betala bra. Ska vi dessutom kunna rekrytera unga vassa människor in i politiken måste de känna att uppdragen inte blir en ekonomisk återvändsgränd.

När man tar ett politiskt uppdrag upphör alla vanliga skyddsnät att gälla. Det finns dessutom en uppenbar risk att man under tiden tappar i kompetensutveckling i sitt ursprungliga yrke. Att man sedan kan få gå med väldigt kort varsel ligger också i rollen.

Hur länge ska då ett en ”skyddsperiod” räcka? Jo, en mandatperiod, fyra år, tycker jag är rimligt. Är man 57-58 när man avgår kan jag tänka mig några år till. Vid den åldern är kanske inte så många anställningsbara längre.

Självklart ska lön från ett nytt jobb avräknas från pensionen.

Ett argument för ett skyddsnät, som få nämner, är att det kan hjälpa folk att våga avgå. Jag vill inte ha massa betonghäckar som klamrar sig kvar bara för att säkra sin försörjning. Det tror jag ingen vill eller tjänar på. Vare sig medborgarna eller den enskilde förtroendevalda.

Relaterat: AB, AB, DN, SvD, Exp.

Andra bloggar om politik, ekonomi, löner, samhälle, pension, politiker.

Bloggkollegor i samma ämne: Kjellberg.

Lyxlinjer och plankarbuss

2011-09-21T00:24:00.000+02:00

Flera bussbolag ligger i startgroparna för att starta nya busslinjer i Stockholm. Vissa tänker sig konkurrera med kvalitet, såsom Internetuppkoppling, kaffe och morgontidning. Andra bolag tänker sig att fylla de sträckor där idag SL av olika skäl ger sämre eller ingen service.

Jag måste erkänna att jag är en aning ambivalent inför detta. Å ena sidan är det kanonbra för valfriheten att medborgarna erbjuds nya spännande alternativ, å andra sidan känns det inte bra när så många aktörer ser en marknad i nya busslinjer. Det innebär ju att SL inte klarar av att tillgodose de behov som uppenbarligen finns.

I Tyresö har vi länge påpekat för SL att förbindelserna mellan östra kommundelarna till Tyresö Gymnasium är urusla. Dessutom finns behov av busslinjer i ganska nya områden som Skälsätra. Ännu har vi inte sett några resultat, men trägen vinner. Kanske finns det någon frisk entreprenör som vågar satsa?

I helgen hade ”plankarbussen” premiär. Den ordnas av dem som antingen tycker att SLs taxa är för hög eller som av någon anarkistisk anledning inte vill betala alls, utan parasitera på dem som gör rätt för sig.

Bussen, en gammal Scania från 67, åkte något slags ärevarv för att rekrytera nya resenärer.

Undrar hur de gör framöver? Även gamla Scaniabussar behöver ju tanka ibland. Vem ska betala den påfyllningen? Eller tänker de ta springnota även från bensinmacken?

Apropå lyxlinjer, så känner jag mig allt mer tveksam till den planerade spårvägslinjen till Ropsten?

Det finns ju redan en tunnelbanelinje som börjar och slutar där! Finns det inte andra mer angelägna behov att tillgodose?

Ta en funderare till, är min uppmaning till SLs styrelse. När rälsen väl är lagd står vi där med en saftig nota, och då är det för sent att ångra sig.

Relaterat: DN, DN, SvD.

Andra bloggar om SL, kollektivtrafik, Stockholm, Tyresö, samhälle, tunnelbana, spårvagnar, plankare, bussar.

Valvinnarna exkluderas

2011-09-19T00:24:00.000+02:00

I mitt moderland Lettland har det i helgen hållits val. Som det ser ut kommer det parti som fick flest röster, Harmonicentern, hamna utanför regeringen.

Demokratin i landet är fortfarande ung, och den stabila partiordning som vi har, med ett nytt parti var tjugonde år, har inte etablerats i Lettland. Därför fanns det ett antal nybildade partier med, där snarare huvudpersonen/partiledaren är viktig för att nå väljarna än eventuell ideologi.

Harmonicentern, som fick runt 30 procent av rösterna, lär som sagt inte komma med vid regeringsbildningen eftersom partiet domineras av ryskspråkiga letter.

För att förstå varför, måste man förstå Lettlands historia. Lettland och letterna har under generationer varit ockuperade och förtryckta av Sovjetunionen. Det betyder att det hos väldigt många letter, inte minst den äldre generationen, finns en misstänksamhet och vissa falla ett ingrott hat mot ryssar och allt de står för.

Flera av mina äldre, nu avlidna, släktingar ville till exempel lösa problemet med den stora gruppen ryssar, gen om att ”döda dem”. När man hör sådant förstår man varför Harmonicentern inte får plats i regeringen.

På sikt måste dock letterna lösa frågan. Många i den rysktalande befolkningen är barn till sovjetiska soldater och födda i Lettland och har inget annat hemland.
Kanske kan det generationsskifte som måste komma, även inom politiken, skapa en större tolerans mellan folkgrupperna. Jag tror att det är ett måste för att få fart på ekonomin och Lettlands avstannade välfärdsbygge.

Relaterat: DN, SvD.

Andra bloggar om Lettland, politik.

Vanvårdat varumärke

2011-09-13T23:31:00.000+02:00

Hammarby är på kvalplats i Superettan. I Damallsvenskan lär Hammarby åka ur. Ishockeylaget har gått i konkurs och Hammarby Handboll hänger på ruinens brant. Bäst går det för Hammarby Speedway som domineras av polska legoknektar.

Jag är uppväxt i Norrköping. En stad med fotbollskultur, från Sleipners guld 1936 och framåt. När jag flyttade till Stockholm fanns det bara ett lag som hade fotbollskultur i mina ögon att hålla på, Hammarby.

Hammarby har en oerhört trogen och tålig publik som lider med sin klubb och stöttar dem i alla lägen. Det säjs t o m att ”det ska göra ont att vara Bajare”. Och ont får man när man ser fotbollslaget, ont i hjärtat.

I princip inget eget spel, ängsligt agerande och total avsaknad av självförtroende är de intryck jag fick av gårdagens match mot Sundsvall.

Hur har det kunnat bli så här?

Hammarby har förmodligen idrottssveriges starkaste varumärke, men det verkar stört omöjligt att utnyttja det för att generera kapital.

Som utomstående betraktare kan man tycka att det borde gå att sälja in ett fullsatt Söderstadion till tunga sponsorer minst lika bra som Malmö FF eller HV 71 kan med sin produkt.

Skillnaden är möjligen att dessa äger sina egna arenor. Ett annat skäl är förmodligen att man i Stockholm låter fansen få för mycket inflytande i frågor där de tänker med hjärtat och inte med hjärnan.

En lösning på sikt skulle kunna vara om RF lät specialidrottsförbunden själva besluta om femtioenprocentsregeln som säger att en ideell förening måste äga aktiemajoriteten i ett bolag i föreningens namn.

Den idiotiska regeln skrämmer såklart bort de riktigt stora elefanterna från att investera, t ex i Hammarby Fotboll. RF verkar inte förstå att fotboll (och ishockey) på elitnivå inte är en ideell verksamhet utan i högsta grad en del i nöjesindustrin.

Man kan också undra hur Hammarby scoutar nya spelare? Gamla trötta fd Bajenspelare verkar inte vara modellen i alla fall.

Hur kommer det att gå i Superettan? Jag hoppas och tror att Bajen klarar sig kvar, men fruktar motsatsen. Kanske skulle det i så fall bli någon slags vändpunkt som i så fall bara kan gå åt ett håll, uppåt. Men då krävs professionell ledning i klubben. Fotboll på toppnivå kräver det.

Tills vändningen kommer fortsätter i alla fall jag att våndas.

Relaterat: AB, AB, Exp, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om fotboll, Bajen, Hammarby, ekonomi, Superettan, Sleipner.

Klantigt, Maria Larsson

2011-09-13T00:36:00.000+02:00

Barn- och äldreminister Maria Larsson backar nu från sitt tidigare besked att inte kompensera de som vanvårdats i fosterhem åren 1920-1980. En utredning har föreslagit 250 000 per person.

Argumentet mot ersättning är att det är svårt att göra på ett rättvist och rättssäkert sätt.

Det är säkert en korrekt iakttagelse, men gruppen är begränsad och det borde gå att göra bedömningar om vilka som är berättigade och vilka som eventuellt inte är det. Hos olika myndigheter görs bedömningar av det här slaget dagligen.

Istället för att ta en tung politisk poäng, och ge de drabbade ett seriöst erkännande och en ursäkt, ser nu Maria Larsson till att regeringen eventuellt får vända under galgen. Att ersätta vanvårdade fosterhemsbarn från i huvudsak en period av socialdemokratiskt styre hade varit en snygg gest och en bra ammunition i kommande debatter.

Det är bra för de utsatta att hon nu backar, men tyvärr väl sent politiskt sett. Nu riskerar poängen att gå till oppositionen med SD som tungan på vågen.

Gör om Maria, och gör rätt!

Relaterat: DN, DN, SvD, SvD, AB, AB.

Andra bloggar om ursäkt, regeringen, Maria Larsson, samhälle.

Bloggkollegor i samma ämne: Böhlmark, Tokmoderaten, Hagbom.

Uggla is back!

2011-09-09T16:21:00.000+02:00

Av en slump satt jag i bilen idag vid halv två. Av en slump hade jag P4 inställd på radion. Av en slump upptäckte jag att han är tillbaka!

Magnus Uggla har startat sin tredje säsong som radiopratare i P4. Han har denna gång Emma Wiklund, den gamla toppmodellen, som sidekick.

Magnus Uggla i radio är en underbar upplevelse. Han är rolig, spontan, och framförallt, han säger precis vad han tycker.

I någon slags kulturavdelning sågade han till exempel den kritikerrosade filmen Apflickorna, jäms med fotknölarna. ”Vad ni gör, så hyr inte den filmen när den kommer på DVD.”

Jag har inte sett Apflickorna själv, men vet att jag ofta blir misstänksam när recensenterna överträffar sig själva i hyllande formuleringar. Ibland känns det som att de inte förstår själva och därför inte vågar ge bottenbetyg.

Han vågar ställa de frågor som många välkammade radiopratare inte vågar. Antagligen kan han kosta på sig det just för att han inte är radiopratare, det är inte hans identitet. Sveriges Radio behöver Uggla mer än tvärtom och det gör att han kan vara sig själv och slappna av.

Har du möjlighet så lyssna på P4, fredagar mellan 13 och 15. Uggla gör mig glad, kanske har han den effekten även på dig?

Mer om programmet finner du här.

Relaterat: SvD, DN.

Andra bloggar om kultur, film, Magnus Uggla, radio, nöje.

M + MP = Sant?

2011-09-08T22:37:00.000+02:00

Sjuttiofem procent av Miljöpartiets lokala och regionala toppar kan tänka sig att regera tillsammans med Moderaterna.

Syftet skulle vara att ändamålen helgar medlen, d v s att så länge man får ut sin politik, spelar det ingen roll vilka man samverkar med. Vad miljöpartisterna tycker om övriga partier i Alliansen förtäljer inte historien.

Miljöpartiet har förvisso en del gemensamt med Alliansen, särskilt när man släppt det fåniga kravet på att vi ska lämna EU. Partiet är företagarvänligt, åtminstone när det gäller småföretagen, och är inga överdrivna skattekramare.

Man är, åtminstone på riksplanet, inte heller rabiat motståndare till andra driftformer inom offentlig sektor. Det finns alltså en del beröringspunkter.

Är det någon som har frågat den tilltänkta brudgummen, Moderaterna, vad de vill?

Frågan är klart intressant. M och Mp är de partier som går framåt, har vind i seglen och uppenbarligen tilltalar allt fler väljare.

Mitt parti har under Fredrik Reinfeldt, breddats och gjort en liten kursändring åt vänster inom det borgerliga politikområdet. Vi står också för en offensiv klimatpolitik, men med en hand fortfarande på plånboken.

Dessutom lever våra allianskompisar KD och C farligt nära fyraprocentsspärren medan Fp gör vad de kan för att distansera sig från M, för att försöka hitta en egen profil. Låt vara inom Alliansens ramar, men ändå.

Det finns dock några frågor som skiljer. En av dem är kärnkraften. Klarar Mp av att pragmatiskt inse att vi måste ha den tills det finns realistiska alternativ till fossilt bränsle? Inser Mp att klokt klimatarbete kan gå hand i hand med ekonomisk tillväxt?

Det finns exempel på kommuner där M och Mp styrt tillsammans i positiv anda, så det går bevisligen. Jag tror dock att det handlar väldigt mycket om att de ledande företrädarna hittar varandra som människor, personkemi alltså.

Skulle det fungera i Tyresö? Ja, kanske. Ibland har vi en väldigt bra dialog, men ibland känns det som att de står till vänster om vänster. Skulle det bli aktuellt, exempelvis 2014, så är inte jag den som stänger några dörrar.

Den som startade debatten var Mikaela Valtersson, som förlorade striden om uppdraget som språkrör. Kanske använder partiledningen henne för att skicka upp en försöksballong och pejla stämningen i samhället och i de egna leden?

Undrar hur de tolkar resultatet? Det ska bli intressant att följa Riksdagen i höst när det kommer till konkret politik.

Mikaela Valtersson, förresten, jag tippar att hon snart är tillbaka i politiken, nu som oppositionsborgarråd i Stockholm. Kom ihåg var ni läste det först.

Relaterat: AB, DN, DI, SvD, SvD, SvD, SvD, Exp.

Andra bloggar om politik, Miljöpartiet, samhälle, Tyresö, Moderaterna, Mikaela Valtersson, Alliansen.

Bloggkollegor i samma ämne: Tokmoderaten, Kent Persson, Thomas Böhlmark.

Fackfest - varför inte?

2011-09-06T00:12:00.000+02:00

Fackförbundet SKTF firade sitt 75-årsjubiléum i helgen som gick. Fint värre var det också, Blå Hallen, trerätters och fina viner för de 800 inbjudna.

Kalaset gick på 4 miljoner och diverse PR-konsulter förfasas över slöseriet. Varför det? SKTF, som byter namn till Vision, är en medlemsorganisation och därmed är det såklart medlemmarna som ska avgöra saken.

Om man talar om skattemedel, såsom i en kommun kan den debatten möjligen vara mer befogad.

Självklart ska man vara rädd om medborgarnas pengar, men å andra sidan måste man även i en kommun kunna ordna lustifikationer för sin personal.

Vi vill ju ha kompetent folk, och även om kanske ingen väljer en viss kommun för personalfesterna, så är sådana viktiga för vikänslan och ett litet plus vid nyrekryteringar.

Sedan behöver ju kanske inte varje kuvert kosta 5 000, men SKTF, förlåt Vision, kanske tycker det är värt det. De fick ju t ex gratisreklam för sitt nya namn på denna välbesökta blogg.

Kanske är det här liten en motvikt till debatten om feta VD-löner i lönerörelsen som startade idag?

Relaterat: DN, DN, DN, SvD, SvD, Exp, AB.

Andra bloggar om facket, kommuner, SKTF, ekonomi, samhälle, funderingar, Vision.

Hur tänker du, Hamrén?

2011-09-02T14:52:00.000+02:00

Laget till kvällens viktiga kvalmatch mot Ungern har offentliggjorts.

I försvaret blev det inga sensationer efter Olof Mellbergs skada. Jag hade i och för sig gärna sett Behrang Safari på vänsterbacken med sina fina inlägg, men Wendt är inget dåligt val.

Att Zlatan spelar på topp ger inte högre odds än Järvsöfaks gjorde under sin karriär på travbanorna.

På mittfältet, däremot, kommer det i mina ögon iögonfallande. Zlatans ”knähund”, Chippen Wilhelmsson, vars bäst-före-datum passerat för länge sedan, tar plats i startelvan. Ola Toivonen, som visat kanonform i ligan och tidigare landskamper, får börja på bänken.

Hur tänkte du då, Hamrén? Med Emir Bajrami halvskadad skulle mitt mittfält se ut så här, från höger.

Elmander – Wernblom – Källström – Larsson.

Ola Toivonen kan då spela i rollen som ”nr 10”, bakom Zlatan.

Det är dags att skola ut Anders Svensson från landslaget nu. Han har gjort det bra genom åren men även han har framtiden bakom sig. Att spela Sebastian Larsson till vänster, gör att han kan skära in i banan och få utrymme för sitt fina skott.

Stefan Schwarz - kolla blicken!

Pontus Wernblom är såklart ingen Xavi, men det är inte Anders Svensson heller. Däremot har han ett stort hjärta och hög arbetskapacitet och kan om något år bli en ny Stefan Schwarz, inte illa i så fall.

Nej, Erik, våga släppa in framtiden även idag. Du har ju visat tidigare att du kan.

Relaterat: AB, AB, SvD, SvD, DN, DN, Exp, Exp.

Andra bloggar om fotboll, EM, Zlatan, Chippen, Xavi, sport.

Kollektivtrafiktankar

2011-09-02T00:17:00.000+02:00

Igår höjde SL, Storstockholms Lokaltrafik, sina taxor. Ett månadskort med obegränsade resor i hela Stockholms län, dygnet runt, kostar nu 790 kronor för 30 dagar. Jag roade mig med att jämföra med Skåne län, där kostar en 30-dagarsbiljett 1 060 kronor. Utan tunnelbana!

Att ha en prisvärd kollektivtrafik stimulerar flera att nyttja den, det är bra. Men det måste också finnas en rimlighet i hur stor del av den totala kostnaden som faktiskt ska betalas av dem som utnyttjar tjänsterna och hur mycket vi tillsammans ska bidra med via skatten.

Småkommunisterna i Vänsterns ungdomsförbund tillsammans med plankarnas ”organisation”, uppmanar nu till tjuvåkning i protest mot prisökningen och erbjuder någon slags plankningskurs för dem som önskar.

Plankarnas resonemang haltar betänkligt när man uppmanar folk att tjuvåka i kollektivtrafiken.

Vill man bojkotta ska man ju inte nyttja den ”dyra” tjänsten alls, inte parasitera på den stora majoriteten som betalar och oss andra som betalar utan att utnyttja kollektivtrafiken nämnvärt.

Enligt SLs beräkningar kostar tjuvåkningen 350 miljoner per år i uteblivna intäkter. De skulle göra stor nytta i Landstingets ekonomi.

Och ja, jag skulle gärna åka med SL om det fungerade för mig, men trots supersega köer går det mycket snabbare med bil från Tyresö till Sundbyberg där jag arbetar för närvarande, än med 4 byten och en promenad.

Många är i min situation, och Stockholm växer så det knakar, och därför måste vi kunna bygga ut vägnätet parallellt med kollektivtrafiken. Det kräver att alla är med och betalar.

Nu över till förslaget att spårvagnar ska ersätta de blåa bussarna i Stockholm.

Jag är visserligen uppväxt i en spårvagnsstad, Norrköping, men tror ändå att miljövänliga bussar, i framtiden såklart eldrivna, är mer flexibla. En buss kan ta sig förbi en olycksplats, en busslinje kan tillfälligt byta sträckning, en spårvagn håller sig just på spåret.

Nu har jag inte sett förslaget på en karta, men det känns inte helt realistiskt att det skulle finnas plats för en egen banvall för spårvagn på alla ställen, och då finns stor risk att vagnarna blir stående om olyckan är framme.

En och annan linje kanske, men jag är tveksam till en lösning där spårvagnen är huvudspåret (!).

Relaterat: AB, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om SL, kollektivtrafik, Stockholm, Tyresö, samhälle, tunnelbana, spårvagnar, Malmö.

Kamprads avledande manöver

2011-08-30T23:44:00.000+02:00

IKEA skänker 390 miljoner till världens största flyktingläger i Kenya. Det är den största privata donationen som UNHCR någonsin fått.

Det är en fantastisk gest, som ifall den kommit förra månaden, kanske indikerat att Ingvar Kamprad, på ålderns höst, kanske ville göra gott för sina miljarder.

När den nu kommer, så där en vecka efter det att Ingvar Kamprads nazisympatier före, under och även efter andra världskriget, blivit aktuella igen, ger donationen en liten, men dock dålig eftersmak.

Jag hoppas såklart att jag har fel, men jag tror det inte förrän jag ser fler gester av den här typen.

Att jag aldrig mer kommer köpa en ”Billy”, det har helt andra orsaker.

Relaterat: SvD, SvD, SvD, DN, AB, Exp, Exp.

Andra bloggar om IKEA, Ingvar Kamprad, funderingar, bistånd, samhälle.

Är inte konsulter heta nog?

2011-08-29T17:11:00.000+02:00

Den SIFO-undersökning som vi alla väntat på har äntligen kommit. Nej, inte den som visar vilka som skulle vinna om det var val idag. Inte heller får vi reda på vad som kommer bli årets julklapp.

Det SIFO istället berättar för oss är vilka yrken som är hetast på dejtingmarknaden(!)

I topp på både kvinnornas och männens listor ligger läkare. Hur sexigt är det med skrynkliga gröna skjortor och säckiga byxor? Kanske t o m ett par "Foppatofflor" som grädde på moset? Kanske är det gummihandskarna som får fantasin att flöda, vad vet jag?

Tvåa på kvinnornas lista ligger kock, följd av lärare och brandman. På silverplats hos männen kommer sjuksköterska medan lärare även hos grabbarna tar brons.

Hur tänkte de svarande då? Männen vill ju uppenbarligen bli omhändertagna medan kvinnorna vill äta sjukhusmat, kanske...

Förhoppningsvis bygger de sina relationer på mer än motpartens yrken, endast det är knappast tillräckligt för något långvarigt, tror jag.

Själv tycker jag att konsult borde ligga i topp på alla listor. Då kan man ju både det ena och det andra, och är dessutom till salu för en rimlig timpenning. Har jag rätt eller har jag rätt?

Relaterat: DN, DN, SvD, SvD, AB, AB.

Andra bloggar om relationer, kärlek, läkare, lärare, samhälle, ironi.

Rökning i Landskrona

2011-08-29T00:50:00.000+02:00

Utbildningsnämnden i Landskrona vill förbjuda rökning och snusning för de kommunanställda under hela arbetstiden, oavsett var arbetet sker.

Det betyder att om någon arbetar hemifrån, vilket blir allt vanligare, skulle förbudet även gälla där.

Man tar sig för pannan!

Motivet skulle, enligt den Folkpartistiska ordföranden, vara att man som vuxen ska vara god förebild för barnen.

Att införa rökförbud på själva arbetsplatsen, d v s i arbetsgivarens lokaler har jag inga problem med.

Men när någon lokal småpåve försöker reglera hur människor ska vara i sitt hem är hon inne på den personliga integriteten, och har klampat över gränsen med sjumilakliv.

Att däremot erbjuda kurser i tobaksavvänjning eller liknande vore en klokare väg att gå om man inte har viktigare frågor att syssla med i Landskrona.

Dessutom skulle förbudet inte gälla politiker, utan bara anställda. Snacka om ”förebilder”...

Snus, förresten, kan man vara passiv snusare? Tveksamt, eller hur? Jag tycker att vuxna ska vara förebilder inom hygien också. Ska vi då kanske förbjuda svettluktande medarbetare?

Relaterat: Exp, SvD.

Andra bloggar om Folkpartiet, Landskrona, hälsa, rökning, samhälle.

Spännande nytt grepp av KB

2011-08-22T23:52:00.000+02:00

KB, alltså Kungliga Biblioteket, provar ett nytt spännande grepp för att finansiera särskilda projekt. Man har bjudit in en grupp förmögna människor med bok- och biblioteksintresse till en ”givarkonferens”. Det begreppet förknippar man ju annars med bistånd och katastrofhjälp, men är tydligen väldigt vanligt i Storbritannien även inom kultursektorn.

Jag tycker initiativet är väldigt intressant och spännande. Varför skulle det inte kunna fungera i Sverige?

Företagssponsring av kulturinstitutioner och särskilda uppsättningar på Operan och teatrar är ju inte helt ovanligt, även om summorna, än så länge, inte är i närheten av det idrotten drar in. Kan man sedan få privatpersoner att bidra med egna pengar till något som ligger dem varmt om hjärtat så är det alldeles lysande.

I tider när mycket av den politiska prioriteringen handlar om ”skola, vård och omsorg” blir det allt viktigare med alternativ finansiering för att kunna göra det lilla extra.

Observera att jag inte talar om bibliotekens kärnverksamhet, den ska naturligtvis betalas av skattemedel. Det jag åsyftar är alla de extraprojekt och aktiviteter som skulle kunna genomföras med tanke på de samlingar och den mycket kvalificerade personal som finns på våra bibliotek.

Skulle man på något sätt dessutom kunna stimulera givandet med någon form av avdragsrätt, vore det ju ännu bättre. Kanske vi har en del av framtidens melodi här?

Relaterat: SvD, DN, DN, DN.

Andra bloggar om kultur, bibliotek, ekonomi, sponsring.

Spara och Slösa

2011-08-21T20:46:00.000+02:00

Den här helgen har de två förmodade statsministerkandidaterna i 2014 års val hållit sina sommartal.

Fredrik Reinfeldt i Gustavsberg och Håkan Juholt i Västertorp.

Medan Fredrik Reinfeldt talade om återhållsamhet och ansvar för landets ekonomi i den globala kris vi befinner oss i, körde Juholt igång sedelpressen igen.

Han vill bygga fler studentbostäder, tvinga kommunerna att blanda bostadsrätter och hyresrätter samt bygga ut tunnelbanan i Stockholm. Det hördes dock inte ett ljud hur han tänkt sig att finansiera satsningarna.

De flesta kommuner som bygger bostäder, gör ju det i bolagsform. Det betyder i så fall att Juholt vill försöka tvinga dessa till att starta byggprojekt som kanske inte alls är företagsekonomiskt vettiga. Snacka om övergrepp på det kommunala självstyret!

Nu ska det i ärlighetens namn sägas att såvitt jag vet så nämndes inga specifika kommuner i förslaget om tunnelbanan, men en sak är säker. Så länge jag, och moderaterna, har en ledande roll i Tyresö, så blir det ingen tunnelbana hit!

Det finns en solklar majoritet bland Tyresöborna mot tunnelbana och den ska vi såklart respektera.

Fredrik Reinfeldt vill satsa på skolan och på insatser mot ungdomsarbetslösheten, det femte jobbskatteavdraget får vänta tills ekonomin i omvärlden lugnat ner sig.

Jag tycker den ansatsen är rätt, däremot är jag inte så positiv till att sänka restaurangmomsen om jag ska vara ärlig. Varför gynna en särskild bransch före en annan? Att många av de nya jobben kommer startas i servicesektorn är förmodligen rätt tänkt, men den består ju av så mycket mer än restauranger.

Bättre vore i så fall att sänka arbetsgivaravgifterna över hela linjen, eller, om det blir för dyrt, ytterligare sänka dem för ungdomar i samtliga branscher.

Relaterat: AB, AB, AB, AB, AB, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om politik, restaurangmoms, Tyresö, samhälle, ekonomi, Fredrik Reinfeldt, Håkan Juholt.

Cykelställ och boule i Tyresö

2011-08-19T00:02:00.000+02:00

Nu är man igång igen på allvar. Tillbaka på mitt konsultuppdrag och dessutom har politiken dragit igång med en rivstart den här veckan.

Igår avhölls bland annat höstens första Kommunfullmäktige i Tyresö. Oppositionen ägnade i vanlig ordning mycket tid på att tala om att de minsann varit först med diverse förslag som vi elakingar i Alliansen sedan kopierat och lanserat som våra egna.

De lade också en orimlig tid på irrelevanta detaljfrågor kring de nya lokala ordningsföreskrifterna för Tyresö, d v s var man får förtära alkohol, ha fyrverkerier eller var man måste hålla sin hund kopplad.

”Om man dricker på andra sidan gatan, är det ok då?” ”Varför är det förbjudet att dricka här men inte där?” Pust... Allt är som vanligt igen alltså...

Syftet med regelverket är såklart inte att lägga sig i vad medborgarna gör hemma på gården, så länge man inte stör sina grannar. Syftet är istället att ge polis och ordningsvakter verktyg att agera mot det fåtal människor i vår trevliga kommun som inte besitter sunt förnuft.

Efter en lång och förvirrad debatt blev ärendet återremitterat för att förtydligas. To be continued, alltså...

Ett annat, roligt, ärende handlade om att det nu ser ut som om frågan kring boulehall i Tyresö nu är löst en gång för alla.

Kommunen har sålt en tomt till en privat entreprenör på villkor att han där bygger just en boulehall.

Kul, tycker jag och förhoppningsvis de många bouleintresserade i kommunen. Extrakul är att det kan ske i samverkan mellan privat och offentlig sektor.

Hoppas nu att våra bouleklubbar också utnyttjar hallen när den blir klar och kanske även kan locka ungdomar att börja spela.

Relaterat: DN, SvD.

Andra bloggar om politik, boule, Tyresö, samhälle.

Konstgjord andning

2011-08-17T21:47:00.000+02:00

Sakta börjar snaran dras åt kring SAAB. Kronofogden har satt igång en utredning för att i första hand mäta ut 370 000. Efter det står andra leverantörer i kö för att få betalt för sina fordringar och då talar vi om miljoner.

Vi minns alla den cirkus som satt igång vid de senaste löneutbetalningarna. Samtidigt får vi reda på att ledamöterna i ägarbolagets styrelse höjt sina arvoden rejält. Nyemissionerna duggar tätare än regndropparna en höstdag i Birmingham.

Man har ställt in deltagandet på en kommande bilmässa som skulle kunna ha gett ett litet lyft åt det sargade varumärket.

Jag har skrivit om det förut och ska inte upprepa mig, men det här är tyvärr bara konstgjord andning. Om SAAB befunnit sig på ”akuten” tidigare börjar man närma sig respiratorläge.

Hoppas att de lojala medarbetarna passar på nu när Volvo går bra, och söker nya jobb i Uddevalla. Det är inte de som ska gå under med företaget, om någon ska göra det är det Victor Müller och ingen annan.

Relaterat: DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, AB, Exp.

Andra bloggar om bilar, ekonomi, Saab, samhälle, Victor Müller.

Som i sportens värld

2011-08-11T23:58:00.001+02:00

Då har hela oppositionen snart bytt ledare. Miljöpartiet har ersatt det framgångsrika paret Wetterstrand/Erikson med Fridolin/”hon som kommer bli Fridolins sidekick”. Mona Sahlin är borta och ersatt av Juholt och nu är även den sista kommunisten Lars Ohly på väg bort.

Det tog nästan ett år efter valet, men nu är det snart fullbordat.

Det är inte speciellt förvånande, efter en dålig insats är det enklare att byta ut ledaren än hela laget, det har man insett i sportens värld sedan länge.

I dagarna startar de stora fotbollsligorna i Europa efter sommaruppehållet och redan före första omgången kan du slå vad om vilken tränare som får sparken först.

Englands avgående förbundskapten, Fabio Capello, fick sparken trots ligaguld med Real Madrid, för att laget inte spelade tillräckligt snygg fotboll.

Översätt det till politikens värld och en partiledare som vinner ett val skulle bli kickad dagen efter valet om han eller hon inte vann tillräckligt stort. Nu är det som tur inte riktigt så utan det ligger en demokratisk, även om den ibland är hemlig, process bakom.

Blir det då givet bättre bara för att man byter ledare? Kortsiktigt kan det möjligen bli det, förutsatt att ledaren har ett positivt mediagenomslag. Men för långsiktig framgång krävs det att det nya ledarskapet också får mandat att förändra innehållet i politiken.

Ett lysande exempel är Fredrik Reinfeldt som har breddat Moderaterna från ett stort oppositionsparti till ett statsbärande.

Kommer då Lars Ohlys efterträdare att få det mandatet? Jag tror det. Om inte är risken (eller chansen...) stor att Socialdemokraterna är det parti som står längst till vänster på skalan efter nästa val. Juholt verkar ju dessutom göra sitt bästa för att flytta sitt parti åt det hållet.

Det går förresten rykten om att det finns krafter som vill se en comeback av Svennis som förbundskapten för England.

Vad skulle motsvarigheten vara inom politiken? Att Per Ahlmark återkommer till Folkpartiet? Eller Thorbjörn Fälldin till Centern? Kanske blir det oväntade svaret på Ohlys efterträdare Lasse Werner?

Relaterat: AB, AB, AB, DN, DN, SvD, SvD, Exp, Exp.

Andra bloggar om Folkpartiet, Centerpartiet, Moderaterna, politik, samhälle, fotboll, Socialdemokraterna, Lars Ohly, England, Vänsterpartiet.

Bra förslag hr Björklund. Betalar du?

2011-08-07T23:37:00.000+02:00

Folkpartiledaren Jan Björklund berättade i sitt sommartal att han och Fp vill satsa extra på lärarna, lärarnas karriärmöjligheter och deras löner.

Han förslog bland annat att man ska återinföra de gamla titlarna adjunkt och lektor, som en alternativ karriärväg för de lärare som inte vill bli skolledare. Just de tjänsterna kan Björklund tänka sig att finansiera med statliga pengar.

Om det är någon utveckling att återinföra gamla titlar, som nästan ingen förstår vad de står för, vet jag inte. Däremot håller jag med hr Björklund om att lärarna som grupp betraktat, är underbetalda i relation till utbildningens längd och det viktiga arbete de utför.

Det knepiga med utspelet är att det inte är regeringen som anställer och lönesätter lärare, utan kommunerna. Så vad Jan Björklund försöker göra är att sätta press på kommunerna att prioritera lärarlönerna framför andra kommunala åtaganden såsom äldreomsorg och socialtjänst. Det kan i många fall bli tufft utan hr Björklunds penningar.

I Tyresö, till exempel, prioriterar och höjer vi detta budgetår pengarna till förskoleklasserna för att ge möjlighet att öka lärartätheten i de grupperna. Att chockhöja lönen för hela lärargruppen på en gång bedömer inte jag som realistiskt, utan hr Björklunds penningar förstås.

Om det mot förmodan skulle komma några pengar från staten till en generell satsning på lärarlönerna gäller det att dessa pengar blir permanentade. Det är annars ett gammalt trick från regeringar att tillfälligt stoppa in extrapengar för en satsning, och när den tar slut står kommunerna där med en nivåhöjning som man själv får betala.

Sedan är det ytterligare en sak som jag tror måste till för att få medborgarnas acceptans för en storsatsning på lärarnas löner. Ferietjänsterna måste bort och ersättas av semestertjänster, som för de flesta övrig löntagare.

Jag vet att lärarna enligt avtal har 45 timmars arbetsvecka under terminerna så att det mesta av deras ledighet på loven är kompledigt. Jag vet också att de flesta lärarna jobbar mer än 40 timmar i veckan, när de jobbar.

Men, bara möjligheten att arbeta in tid för att få ledigt på skolloven är en förmån som även hindrar skolans utveckling.

Vad är det t ex som säger att vi måste ha två terminer och inte tre? Måste eleverna ha lov just där de ligger idag? Det mesta är ju baserat på det gamla bondesamhället och inte aktuellt längre.

Jag tror det finns massor med radikala åtgärder för att förbättra skolans effektivitet och höja kunskapsnivån hos eleverna, men då måste vi våga tänka utanför boxen. Där är ferietjänsterna tyvärr en stor begränsning.

Relaterat: DN, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om Folkpartiet, skolan, lärare, Tyresö, samhälle, Jan Björklund.

Var är FN och NATO?

2011-08-06T21:24:00.000+02:00

Gripande bilder i tidningarna och skakande reportage i TVs nyhetssändningar visar svältande barn omringade av flugor på Afrikas Horn.

Hjälporganisationerna och FNs humanitära organisationer gör sitt bästa för att nå fram med mat, läkarhjälp och förnödenheter men hindras av diverse krigsherrar och självutnämnda lokala hövdingar som tycker att de ska ha del av hjälpen.

Att Somalia sedan länge är ett laglöst land är inget nytt. Det man som utomstående betraktare kan undra är var världssamfundet håller hus?

Både FN och NATO har som vi vet varit snabba att både via ekonomiska sanktioner och militära insatser påverka situationen till det bättre för civilbefolkningen i till exempel Irak och Libyen. Varför inte på Afrikas Horn?

Den minnesgode kanske minns den Oscarsbelönade filmen ”BlackHawk Down” som visar hur somalisk milis formligen kastar ut amerikanska trupper ur Mogadishu. Nu verkar det återigen som inflödet av hjälp styrs av ett antal suspekta krigsherrar.

Här skulle FN och NATO verkligen göra en insats genom att sätta in trupper som skyddar hjälptransporterna till de svältande människorna.

Många länder, inte minst Sverige via bistånd, och många organisationer försöker att lätta på bördorna. Men jag tror ännu fler skulle vara beredda att skänka pengar om de säkert visste att hjälpen kom fram och inte hamnade i skurkhänder.

I ett land som ständigt drabbas av svält och torka, där medellivslängden är under 50 år och hälften av de vuxna är analfabeter, borde en sådan insats välkomnas av de flesta.

För det kan väl aldrig bero på att det inte finns några oljefyndigheter där?

Relaterat: AB, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, Exp, Exp.

Andra bloggar om Somalia, Afrika, NATO, FN, svält.

Boktips: Tre män i en båt

2011-08-05T23:48:00.000+02:00

Under två veckor på semestern hade jag förmånen att segla längs ostkusten med två kompisar, vi kan kalla dem Per och Tommy.

Per som är skeppare, och ägare till båten, hade gjort sig till och lånat några talböcker för att öka besättningens kulturella kompetens. Den ena var den klassiska ”Tre män i en båt”, vilket var en synnerligt passande titel. Författare är Jerome K Jerome.

I en laber bris, på väg söderut, flyttade vi ut en högtalare i sittbrunnen för att ta del av klassikern. Tyvärr föll den åtminstone inte mig på läppen, inte minst falnade intresset när det efter ett tag framkom att ”båten” var en roddbåt som framfördes på Themsen. Inte mycket segling alltså.

Dessutom var uppläsaren inte någon muntergök, så efter hot om myteri stängde skepparen av och rattade in Skärgårdsradion 90,2, istället.

När jag kom hem berättade jag detta för en mycket närstående person som sa att jag verkligen missat något samt erbjöd sig att, gratis, låna mig sagda bok.

Man är väl inte sämre än att man kan ändra sig tänkte jag och accepterade erbjudandet.

Det gjorde jag rätt i. Att läsa själv ger boken en helt annan dimension. Många av de fyndiga formuleringarna går förlorade om man inte får chansen att läsa om dem, filosofera och fnissa lite för sig själv. Vad sägs om författarens tankar om arbete:

”Jag är mycket aktsam om mitt arbete. En del av det har varit i min ägo i åratal, och ännu finns det inte så mycket som en fläck på det. Jag är också mycket stolt över mitt arbete. Jag tar ner det då och då och dammar av det. Ingen håller sitt arbete i bättre skick än jag.”

Så här håller det på. När ”de tre männen” till exempel diskuterar faran med sjösjuka (på Themsen?), så gör författaren en lång utvikning om en släkting som tagit båten från London till Liverpool och dennes bekymmer med just sjösjuka och vad det kan leda till i form av ekonomisk förlust.

Att läsa boken är som att titta på ”Morden i Midsommer”, fast utan mord. Väldigt brittiskt och småputtrigt alltså. Man tas med till historiska miljöer längs floden, varvat med anekdoter från båtturen och, som sagt, lustiga små utvikningar.

Men vad du gör, läs den själv, lyssna inte på talboken!

Fler seglingsinlägg hittar du här och här.

Relaterat: DN, DN, DN, SvD, SvD, AB, AB, Exp.

Andra bloggar om kultur, bokrecension, böcker, boktips, segling.

Slaktarens paradox

2011-08-05T00:14:00.000+02:00

Jag har varit iväg på semesterturné och kanske missat något i debatten kring slakten i Norge, men oavsett vilket har jag funderat på en sak.

Slaktaren (jag kommer inte skriva ut hans namn, det förtjänar han inte) ville enligt uppgift ge det norska socialdemokratiska partiet ett straff för att han uppfattat dem som alltför invandrarvänliga.

Att han har ”straffat” ett antal unga människor och deras anhöriga är ju uppenbart, men frågan är om inte hans syfte kommer visa sig ge ett helt annat resultat än vad han avsåg.

Jag är ganska säker på att nästa norska opinionsmätning kommer visa ett stort uppsving för just Socialdemokraterna. I många fall av sympati, men även för att Jens Stoltenberg genom slaktarens agerande fick möjlighet att visa stort statsmannaskap.

Sedan kommer förmodligen vissa sympatisörer till Frp att lämna partiet, en del säkert till förmån för (S).

Kanske kommer sympatin även att spilla över på Hr Juholt och de svenska sossarna. Det är heller särskilt osannolikt att SD kommer tappa sympatisörer till (S).

Förmodligen var det inte riktigt så han hade tänkt sig effekten.

Tänker man den tanken vidare får man hoppas att väljarna, när det väl är dags, skiljer på sympati och politik och inte tröströstar.

Att tycka synd om sossarna kan man ju göra för att de saknar en trovärdig politik, men då ska de ju inte ha fler röster, utan färre.

Relaterat: DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, AB, AB.

Andra bloggar om Norge, terrorism, demokrati, samhälle, Socialdemokraterna.

Vad f-n säger man?

2011-07-24T22:20:00.000+02:00

En helt vanlig söndag, en annan söndag, vilken som helst, hade jag ägnat ett inlägg till att gratulera min klubbkompis Alexander Norén till en fenomenal insats i Nordea Masters i golf. Han fullkomligt krossade både den svåra banan och sina konkurrenter.

Nu är ju inte det här en vanlig söndag och alla inser att en sådan här dag är världsliga saker som sport fullkomligt ointressanta.

Istället hoppas jag att alla tar en funderare på livets förgänglighet och skänker de anhöriga till offren i Norge en tanke.

Det går förmodligen aldrig att skydda sig helt för enskilda stollar, men att fortsätta arbetet mot utanförskap och förbättra integrationen av svenskar med utländsk bakgrund är två viktiga punkter för att minimera riskerna för framtiden.

Den individuella frihet som trots allt finns i det västerländska samhället ska vi fortsätta att värna om. En enskild galnings verk ska inte få framkalla några panikåtgärder i form av ökad generell övervakning.

Den uppmärksamheten är han inte värd, den norske slaktaren. Lås in honom och släng nyckeln i Oslofjorden istället.

Relaterat: AB, AB, AB, AB, AB, DN, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om Norge, terrorism, demokrati, samhälle, golf.

Kulturspaning - Västervik

2011-07-22T13:05:00.000+02:00

Om jag frågar dig vad du tänker på när jag säger Västervik, tror jag att du svarar sommar, hav, senap och Visfestivalen.

Jag, som tillbringat flera härliga sommarveckor där för många år sedan, hade svarat precis samma sak.

För några dagar sedan besökte jag vackra, vänliga Västervik, ostkustens pärla, medelst segelbåt för att kolla om det fortfarande stämmer.

Mitt svar är nja. Det har skett en del förändringar sedan jag var där senast, både positivt och negativt.

Kommunen som sådan har genomgått ett ekonomiskt stålbad med nedläggning av flera tunga industrier, men har lyckats ta sig ur krisen på ett bra sätt och är inte längre beroende av några få stora arbetsgivare.

De människor jag talade med andades framtidstro. Ett exempel är den gamla krogen Slottsholmen, där alla samlades framåt natten förr, med ett fantastiskt läge precis vid vattnet. Den fastigheten är köpt av några investerare, bland annat Västervikssonen Björn Ulvaeus och PEAB, och ska bli sjönära läckra bostäder.

Den stora gästhamnen som är rejält uppfräschad drivs numera av företaget Promarina som driver många gästhamnar, exempelvis Oxelösund och Sandhamn. När man anländer möts man av pigga ungdomar som hjälper båtfararna till en bra plats och även assisterar med förtöjning för dem som vill. Mycket bra service!

Det negativa jag hittade var att det drag som var kring Visfestivalen verkar ha försvunnit. Den dag jag besökte slottsruinen var bara ca 70 procent av platserna besatta. Förr fick man köpa biljett månader i förväg.

Kanske skulle man försöka jobba mer med sponsorer? Jag skulle i alla fall inte må illa av några sponsorskyltar om det betydde bättre artister och trubadurer. En Lars Winnerbäck, till exempel, skulle garanterat dra fullt hus.

Senapen då? Jo, den är precis lika god även om det är Druvan i Eslöv som numera tillverkar.

Alltså, när du planerar nästa sommar, ta med Västervik i din rutt. Staden är fortfarande väl värd ett besök på sommaren.

Relaterat: DN, SvD, AB, Exp.

Andra bloggar om kultur, turism, semester, musik, sommar, Västervik.

Grekland Live del III – Hur kommer det att gå?

2011-07-06T17:33:00.000+02:00

I mina tidigare inlägg direkt från krisens Grekland, har jag gett flera exempel och ögonblicksbilder över tillståndet i landet.

Jag har genom samtal med människor kunnat konstatera att det saknas både krismedvetenhet och en stark vilja att betala skatt.
Man är inte, som en stor tänkare i min närhet konstaterade, det minsta ”ett med sin stat”.
Grekerna ser inte kopplingen mellan inbetalda skatter och sin egen välfärd, eller så litar man inte på statens förmåga att omvandla skatterna till något man själv har nytta och utbyte av.

Hur kommer det då att gå för grekerna?

När jag skriver detta blickar jag ut över ett azurblått vatten, en varm vind smeker min kind och i fjärran snurrar ett vindkraftverk, förmodligen EU-finansierat, så sakta och jag tänker att det här landet borde ha alla möjligheter att lyckas.
Tyvärr tror jag att det måste blir sämre innan det kan bli bättre. Folket måste bli medvetet om situationen och vilja bidra till uppryckningen.
Samtidigt måste myndigheterna skapa en effektiv byråkrati som inger respekt för statens förmåga ett genomföra fattade beslut.

Självklart ska medborgarna känna att de som bryter mot lagar och bestämmelser på allvar riskerar att upptäckas och bestraffas.

En fråga som jag inte sett någon diskutera är religionens inverkan. Om man reser runt på landsbygden hittar man vägprojekt som verkar ha avstannat totalt.

Men längs tvättbrädesvägen finns av någon anledning flera färdiga och pampiga kapell. Gör kyrkans makt och inflytande att grekerna lägger mer energi på religiösa projekt än sådana som skapar tillväxt?
Slutligen, grekernas förhållande till EU och euron. Det finns en misstänksamhet hos många greker att EU ger hundra med ena handen och tar tillbaka tvåhundra med den andra.

Jag tror att EU måste hjälpa grekerna att skapa en effektiv projektorganisation som gör att de pengar som faktiskt kommer till Grekland också ger synbara resultat. En kilometer väg per år i ett projekt duger inte.

En effektiv och fungerande offentlig byråkrati skulle också förmodligen locka till sig utländska investerare i högre grad.
Det är kanske inte så konstigt att ”de rika grekerna”, som ibland beskylls som en av orsakerna till krisen, inte vill investera i sitt eget land om avkastningen blir så skral och risken är för hög. De skulle säkert vilja återvända om de kände att de byråkratiska kvarnarna malde effektivt.

Kan vi svenskar gör något för att hjälpa det sympatiska grekiska folket? Jag kan på rak arm komma på två saker. Det första är alltid begära ett riktigt kvitto när vi handlar något i restauranger eller butiker.
Det andra skulle vara att exportera vår byråkratiska kompetens, för vi kan tycka vad vi vill om våra myndigheter, men jämfört med de grekiska är de ett under av effektivitet, inte minst i fiskala frågor.

Med detta inlägg avslutar jag mitt liverapporterade från krisens Grekland och återvänder hem till Svedala för flera, men då nationella, sommarspaningar.

Relaterat: AB, DN, DN, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om politik, ekonomi, Grekland, EU, funderingar.

Grekland Live del II – Att vara företagare

2011-07-04T18:51:00.000+02:00

Dimitris - Hotell och restaurangägare

Antonios - Rastaurangägare

Det är inte helt enkelt att få grekerna att tala om den ekonomiska krisen. En taxichaufför, som inom parentes genast ville värva mig till sitt lokala fotbollslags prestigefyllda match mot grannbyn, bara rycker på axlarna och säger att det där får de syssla med i Aten.

Något bättre går det med Diana, ägare till en grekisk restaurang som serverar typisk, men god, turistmat såsom souvlaki, mussaka och diverse varianter på havets läckerheter.

Hon berättar att hon bott 20 år i USA men återvänt till sin barndomsö. Varför förstår jag inte riktigt.

På frågan om hur mycket skatt hon betalar, i procent räknat, ger hon sig in i en lång utläggning om leverantörsfakturor och kostnader för att efter lite ”hjälp” landa på ungefär 40 %.
När jag berättar att vi i Sverige har ett totalt skattetryck på ungefär 55 % vindlar hon bara med ögonen och säger något om att de som tjänar mycket i Grekland också betalar mer i skatt.

När jag konstaterar faktum att endast 75 % av landets ekonomi s a s befinner sig i den ”vita sektorn”, får Diana väldigt bråttom tillbaka in i köket trots att restaurangen är ganska glest besatt. Inte heller här får man ett kvitto som skulle duga som verifikation.

En annan lokal entreprenör är Dimitris, som både driver ett hotell och en restaurang. Han skrattar gott när jag på skämt kallar honom för byns Don Corleone.

Gissningsvis har han 5-10 personer på lönelistan, med servitörer, kockar och asiatiska hotellstäderskor.

På min fråga om den ekonomiska krisen får jag ett långt och svävande svar att det är staten, bankerna och de rikas ”fel”. Riktigt hur förstår jag inte.
Nästa dag, i en annan by, träffar jag på Anatonios, ytterligare en restaurangägare. Han lägger till några till listan som bär skulden, EU och storföretagen. När jag försynt påpekar att jag på dag fyra fortfarande inte fått något kvitto, säger han, lite förnärmat, att han minsann alltid lämnar kvitto. Tror ni vi fick något när vi betalade?

När hyrbilen ska betalas försöker jag lämna fram mitt MasterCard. Biluthyraren tittat på mig som jag vore från Mars.
Någon kortmaskin har de inte trots en stor rörelse med uthyrning av både bilar, motorcyklar och mopeder. ”Cash only”...

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det vare sig finns en krismedvetenhet, utanför Syntagmatorget i Aten, eller synbar vilja att betala skatt. Försöker man tala med människor rycker de flesta bara på axlarna och tycker att allt är någon annans fel.
I nästa inlägg, direkt från Grekland, ska jag försöka mig på en framtidsprofetia. Hur kommer det att gå på några års sikt? Missa inte det.

Relaterat: AB, DN, DN, SvD.

Andra bloggar om politik, ekonomi, Grekland, EU.