tisdag 30 augusti 2011

Kamprads avledande manöver

IKEA skänker 390 miljoner till världens största flyktingläger i Kenya. Det är den största privata donationen som UNHCR någonsin fått.

Det är en fantastisk gest, som ifall den kommit förra månaden, kanske indikerat att Ingvar Kamprad, på ålderns höst, kanske ville göra gott för sina miljarder.

När den nu kommer, så där en vecka efter det att Ingvar Kamprads nazisympatier före, under och även efter andra världskriget, blivit aktuella igen, ger donationen en liten, men dock dålig eftersmak.

Jag hoppas såklart att jag har fel, men jag tror det inte förrän jag ser fler gester av den här typen.

Att jag aldrig mer kommer köpa en ”Billy”, det har helt andra orsaker.


Relaterat: SvD, SvD, SvD, DN, AB, Exp, Exp.

måndag 29 augusti 2011

Är inte konsulter heta nog?

Den SIFO-undersökning som vi alla väntat på har äntligen kommit. Nej, inte den som visar vilka som skulle vinna om det var val idag. Inte heller får vi reda på vad som kommer bli årets julklapp.

Det SIFO istället berättar för oss är vilka yrken som är hetast på dejtingmarknaden(!)

I topp på både kvinnornas och männens listor ligger läkare. Hur sexigt är det med skrynkliga gröna skjortor och säckiga byxor? Kanske t o m ett par "Foppatofflor" som grädde på moset? Kanske är det gummihandskarna som får fantasin att flöda, vad vet jag?

Tvåa på kvinnornas lista ligger kock, följd av lärare och brandman. På silverplats hos männen kommer sjuksköterska medan lärare även hos grabbarna tar brons.

Hur tänkte de svarande då? Männen vill ju uppenbarligen bli omhändertagna medan kvinnorna vill äta sjukhusmat, kanske...
Förhoppningsvis bygger de sina relationer på mer än motpartens yrken, endast det är knappast tillräckligt för något långvarigt, tror jag.

Själv tycker jag att konsult borde ligga i topp på alla listor. Då kan man ju både det ena och det andra, och är dessutom till salu för en rimlig timpenning. Har jag rätt eller har jag rätt?

Relaterat: DN, DN, SvD, SvD, AB, AB.

Rökning i Landskrona

Utbildningsnämnden i Landskrona vill förbjuda rökning och snusning för de kommunanställda under hela arbetstiden, oavsett var arbetet sker.

Det betyder att om någon arbetar hemifrån, vilket blir allt vanligare, skulle förbudet även gälla där.

Man tar sig för pannan!

Motivet skulle, enligt den Folkpartistiska ordföranden, vara att man som vuxen ska vara god förebild för barnen.

Att införa rökförbud på själva arbetsplatsen, d v s i arbetsgivarens lokaler har jag inga problem med. 
Men när någon lokal småpåve försöker reglera hur människor ska vara i sitt hem är hon inne på den personliga integriteten, och har klampat över gränsen med sjumilakliv.

Att däremot erbjuda kurser i tobaksavvänjning eller liknande vore en klokare väg att gå om man inte har viktigare frågor att syssla med i Landskrona.

Dessutom skulle förbudet inte gälla politiker, utan bara anställda. Snacka om ”förebilder”...

Snus, förresten, kan man vara passiv snusare? Tveksamt, eller hur? Jag tycker att vuxna ska vara förebilder inom hygien också. Ska vi då kanske förbjuda svettluktande medarbetare?


Relaterat: Exp, SvD.

måndag 22 augusti 2011

Spännande nytt grepp av KB

KB, alltså Kungliga Biblioteket, provar ett nytt spännande grepp för att finansiera särskilda projekt. Man har bjudit in en grupp förmögna människor med bok- och biblioteksintresse till en ”givarkonferens”. Det begreppet förknippar man ju annars med bistånd och katastrofhjälp, men är tydligen väldigt vanligt i Storbritannien även inom kultursektorn.

Jag tycker initiativet är väldigt intressant och spännande. Varför skulle det inte kunna fungera i Sverige? 
Företagssponsring av kulturinstitutioner och särskilda uppsättningar på Operan och teatrar är ju inte helt ovanligt, även om summorna, än så länge, inte är i närheten av det idrotten drar in. Kan man sedan få privatpersoner att bidra med egna pengar till något som ligger dem varmt om hjärtat så är det alldeles lysande.

I tider när mycket av den politiska prioriteringen handlar om ”skola, vård och omsorg” blir det allt viktigare med alternativ finansiering för att kunna göra det lilla extra.

Observera att jag inte talar om bibliotekens kärnverksamhet, den ska naturligtvis betalas av skattemedel. Det jag åsyftar är alla de extraprojekt och aktiviteter som skulle kunna genomföras med tanke på de samlingar och den mycket kvalificerade personal som finns på våra bibliotek.

Skulle man på något sätt dessutom kunna stimulera givandet med någon form av avdragsrätt, vore det ju ännu bättre. Kanske vi har en del av framtidens melodi här?


Relaterat: SvD, DN, DN, DN.

Andra bloggar om, , , .

söndag 21 augusti 2011

Spara och Slösa

Den här helgen har de två förmodade statsministerkandidaterna i 2014 års val hållit sina sommartal.
Fredrik Reinfeldt i Gustavsberg och Håkan Juholt i Västertorp.

Medan Fredrik Reinfeldt talade om återhållsamhet och ansvar för landets ekonomi i den globala kris vi befinner oss i, körde Juholt igång sedelpressen igen.
Han vill bygga fler studentbostäder, tvinga kommunerna att blanda bostadsrätter och hyresrätter samt bygga ut tunnelbanan i Stockholm. Det hördes dock inte ett ljud hur han tänkt sig att finansiera satsningarna.

De flesta kommuner som bygger bostäder, gör ju det i bolagsform. Det betyder i så fall att Juholt vill försöka tvinga dessa till att starta byggprojekt som kanske inte alls är företagsekonomiskt vettiga. Snacka om övergrepp på det kommunala självstyret!

Nu ska det i ärlighetens namn sägas att såvitt jag vet så nämndes inga specifika kommuner i förslaget om tunnelbanan, men en sak är säker. Så länge jag, och moderaterna, har en ledande roll i Tyresö, så blir det ingen tunnelbana hit
Det finns en solklar majoritet bland Tyresöborna mot tunnelbana och den ska vi såklart respektera.

Fredrik Reinfeldt vill satsa på skolan och på insatser mot ungdomsarbetslösheten, det femte jobbskatteavdraget får vänta tills ekonomin i omvärlden lugnat ner sig. 

Jag tycker den ansatsen är rätt, däremot är jag inte så positiv till att sänka restaurangmomsen om jag ska vara ärlig. Varför gynna en särskild bransch före en annan? Att många av de nya jobben kommer startas i servicesektorn är förmodligen rätt tänkt, men den består ju av så mycket mer än restauranger.

Bättre vore i så fall att sänka arbetsgivaravgifterna över hela linjen, eller, om det blir för dyrt, ytterligare sänka dem för ungdomar i samtliga branscher.


Relaterat: AB, AB, AB, AB, AB, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD.

fredag 19 augusti 2011

Cykelställ och boule i Tyresö

Nu är man igång igen på allvar. Tillbaka på mitt konsultuppdrag och dessutom har politiken dragit igång med en rivstart den här veckan.

Igår avhölls bland annat höstens första Kommunfullmäktige i Tyresö. Oppositionen ägnade i vanlig ordning mycket tid på att tala om att de minsann varit först med diverse förslag som vi elakingar i Alliansen sedan kopierat och lanserat som våra egna. 
De lade också en orimlig tid på irrelevanta detaljfrågor kring de nya lokala ordningsföreskrifterna för Tyresö, d  v s var man får förtära alkohol, ha fyrverkerier eller var man måste hålla sin hund kopplad.

”Om man dricker på andra sidan gatan, är det ok då?” ”Varför är det förbjudet att dricka här men inte där?” Pust... Allt är som vanligt igen alltså...

Syftet med regelverket är såklart inte att lägga sig i vad medborgarna gör hemma på gården, så länge man inte stör sina grannar. Syftet är istället att ge polis och ordningsvakter verktyg att agera mot det fåtal människor i vår trevliga kommun som inte besitter sunt förnuft.

Efter en lång och förvirrad debatt blev ärendet återremitterat för att förtydligas. To be continued, alltså...

Ett annat, roligt, ärende handlade om att det nu ser ut som om frågan kring boulehall i Tyresö nu är löst en gång för alla.
Kommunen har sålt en tomt till en privat entreprenör på villkor att han där bygger just en boulehall.
Kul, tycker jag och förhoppningsvis de många bouleintresserade i kommunen. Extrakul är att det kan ske i samverkan mellan privat och offentlig sektor.

Hoppas nu att våra bouleklubbar också utnyttjar hallen när den blir klar och kanske även kan locka ungdomar att börja spela.

Relaterat: DN, SvD.

Andra bloggar om, , , .

onsdag 17 augusti 2011

Konstgjord andning

Sakta börjar snaran dras åt kring SAAB. Kronofogden har satt igång en utredning för att i första hand mäta ut 370 000. Efter det står andra leverantörer i kö för att få betalt för sina fordringar och då talar vi om miljoner.

Vi minns alla den cirkus som satt igång vid de senaste löneutbetalningarna. Samtidigt får vi reda på att ledamöterna i ägarbolagets styrelse höjt sina arvoden rejält. Nyemissionerna duggar tätare än regndropparna en höstdag i Birmingham.

Man har ställt in deltagandet på en kommande bilmässa som skulle kunna ha gett ett litet lyft åt det sargade varumärket.

Jag har skrivit om det förut och ska inte upprepa mig, men det här är tyvärr bara konstgjord andning. Om SAAB befunnit sig på ”akuten” tidigare börjar man närma sig respiratorläge.

Hoppas att de lojala medarbetarna passar på nu när Volvo går bra, och söker nya jobb i Uddevalla. Det är inte de som ska gå under med företaget, om någon ska göra det är det Victor Müller och ingen annan.


Relaterat: DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, AB, Exp.

Andra bloggar om , , , , .

torsdag 11 augusti 2011

Som i sportens värld

Då har hela oppositionen snart bytt ledare. Miljöpartiet har ersatt det framgångsrika paret Wetterstrand/Erikson med Fridolin/”hon som kommer bli Fridolins sidekick”. Mona Sahlin är borta och ersatt av Juholt och nu är även den sista kommunisten Lars Ohly på väg bort.

Det tog nästan ett år efter valet, men nu är det snart fullbordat.

Det är inte speciellt förvånande, efter en dålig insats är det enklare att byta ut ledaren än hela laget, det har man insett i sportens värld sedan länge.

I dagarna startar de stora fotbollsligorna i Europa efter sommaruppehållet och redan före första omgången kan du slå vad om vilken tränare som får sparken först.

Englands avgående förbundskapten, Fabio Capello, fick sparken trots ligaguld med Real Madrid, för att laget inte spelade tillräckligt snygg fotboll.

Översätt det till politikens värld och en partiledare som vinner ett val skulle bli kickad dagen efter valet om han eller hon inte vann tillräckligt stort. Nu är det som tur inte riktigt så utan det ligger en demokratisk, även om den ibland är hemlig, process bakom.

Blir det då givet bättre bara för att man byter ledare? Kortsiktigt kan det möjligen bli det, förutsatt att ledaren har ett positivt mediagenomslag. Men för långsiktig framgång krävs det att det nya ledarskapet också får mandat att förändra innehållet i politiken. 
Ett lysande exempel är Fredrik Reinfeldt som har breddat Moderaterna från ett stort oppositionsparti till ett statsbärande.

Kommer då Lars Ohlys efterträdare att få det mandatet? Jag tror det. Om inte är risken (eller chansen...) stor att Socialdemokraterna är det parti som står längst till vänster på skalan efter nästa val. Juholt verkar ju dessutom göra sitt bästa för att flytta sitt parti åt det hållet.

Det går förresten rykten om att det finns krafter som vill se en comeback av Svennis som förbundskapten för England.
Vad skulle motsvarigheten vara inom politiken? Att Per Ahlmark återkommer till Folkpartiet? Eller Thorbjörn Fälldin till Centern? Kanske blir det oväntade svaret på Ohlys efterträdare Lasse Werner?

Relaterat: AB, AB, AB, DN, DN, SvD, SvD, Exp, Exp.

söndag 7 augusti 2011

Bra förslag hr Björklund. Betalar du?

Folkpartiledaren Jan Björklund berättade i sitt sommartal att han och Fp vill satsa extra på lärarna, lärarnas karriärmöjligheter och deras löner.

Han förslog bland annat att man ska återinföra de gamla titlarna adjunkt och lektor, som en alternativ karriärväg för de lärare som inte vill bli skolledare. Just de tjänsterna kan Björklund tänka sig att finansiera med statliga pengar.

Om det är någon utveckling att återinföra gamla titlar, som nästan ingen förstår vad de står för, vet jag inte. Däremot håller jag med hr Björklund om att lärarna som grupp betraktat, är underbetalda i relation till utbildningens längd och det viktiga arbete de utför.

Det knepiga med utspelet är att det inte är regeringen som anställer och lönesätter lärare, utan kommunerna. Så vad Jan Björklund försöker göra är att sätta press på kommunerna att prioritera lärarlönerna framför andra kommunala åtaganden såsom äldreomsorg och socialtjänst. Det kan i många fall bli tufft utan hr Björklunds penningar.

I Tyresö, till exempel, prioriterar och höjer vi detta budgetår pengarna till förskoleklasserna för att ge möjlighet att öka lärartätheten i de grupperna. Att chockhöja lönen för hela lärargruppen på en gång bedömer inte jag som realistiskt, utan hr Björklunds penningar förstås.

Om det mot förmodan skulle komma några pengar från staten till en generell satsning på lärarlönerna gäller det att dessa pengar blir permanentade. Det är annars ett gammalt trick från regeringar att tillfälligt stoppa in extrapengar för en satsning, och när den tar slut står kommunerna där med en nivåhöjning som man själv får betala.

Sedan är det ytterligare en sak som jag tror måste till för att få medborgarnas acceptans för en storsatsning på lärarnas löner. Ferietjänsterna måste bort och ersättas av semestertjänster, som för de flesta övrig löntagare.

Jag vet att lärarna enligt avtal har 45 timmars arbetsvecka under terminerna så att det mesta av deras ledighet på loven är kompledigt. Jag vet också att de flesta lärarna jobbar mer än 40 timmar i veckan, när de jobbar.
Men, bara möjligheten att arbeta in tid för att få ledigt på skolloven är en förmån som även hindrar skolans utveckling. 
Vad är det t ex som säger att vi måste ha två terminer och inte tre? Måste eleverna ha lov just där de ligger idag? Det mesta är ju baserat på det gamla bondesamhället och inte aktuellt längre.

Jag tror det finns massor med radikala åtgärder för att förbättra skolans effektivitet och höja kunskapsnivån hos eleverna, men då måste vi våga tänka utanför boxen. Där är ferietjänsterna tyvärr en stor begränsning.

Relaterat: DN, SvD, SvD, SvD.


lördag 6 augusti 2011

Var är FN och NATO?

Gripande bilder i tidningarna och skakande reportage i TVs nyhetssändningar visar svältande barn omringade av flugor på Afrikas Horn.

Hjälporganisationerna och FNs humanitära organisationer gör sitt bästa för att nå fram med mat, läkarhjälp och förnödenheter men hindras av diverse krigsherrar och självutnämnda lokala hövdingar som tycker att de ska ha del av hjälpen.

Att Somalia sedan länge är ett laglöst land är inget nytt. Det man som utomstående betraktare kan undra är var världssamfundet håller hus? 
Både FN och NATO har som vi vet varit snabba att både via ekonomiska sanktioner och militära insatser påverka situationen till det bättre för civilbefolkningen i till exempel Irak och Libyen. Varför inte på Afrikas Horn?

Den minnesgode kanske minns den Oscarsbelönade filmen ”BlackHawk Down” som visar hur somalisk milis formligen kastar ut amerikanska trupper ur Mogadishu. Nu verkar det återigen som inflödet av hjälp styrs av ett antal suspekta krigsherrar.

Här skulle FN och NATO verkligen göra en insats genom att sätta in trupper som skyddar hjälptransporterna till de svältande människorna.

Många länder, inte minst Sverige via bistånd, och många organisationer försöker att lätta på bördorna. Men jag tror ännu fler skulle vara beredda att skänka pengar om de säkert visste att hjälpen kom fram och inte hamnade i skurkhänder.

I ett land som ständigt drabbas av svält och torka, där medellivslängden är under 50 år och hälften av de vuxna är analfabeter, borde en sådan insats välkomnas av de flesta.

För det kan väl aldrig bero på att det inte finns några oljefyndigheter där?

Relaterat: AB, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, Exp, Exp.

Andra bloggar om, , , , .

fredag 5 augusti 2011

Boktips: Tre män i en båt

Under två veckor på semestern hade jag förmånen att segla längs ostkusten med två kompisar, vi kan kalla dem Per och Tommy.

Per som är skeppare, och ägare till båten, hade gjort sig till och lånat några talböcker för att öka besättningens kulturella kompetens. Den ena var den klassiska ”Tre män i en båt”, vilket var en synnerligt passande titel. Författare är Jerome K Jerome.

I en laber bris, på väg söderut, flyttade vi ut en högtalare i sittbrunnen för att ta del av klassikern. Tyvärr föll den åtminstone inte mig på läppen, inte minst falnade intresset när det efter ett tag framkom att ”båten” var en roddbåt som framfördes på Themsen. Inte mycket segling alltså.

Dessutom var uppläsaren inte någon muntergök, så efter hot om myteri stängde skepparen av och rattade in Skärgårdsradion 90,2, istället.

När jag kom hem berättade jag detta för en mycket närstående person som sa att jag verkligen missat något samt erbjöd sig att, gratis, låna mig sagda bok.

Man är väl inte sämre än att man kan ändra sig tänkte jag och accepterade erbjudandet.

Det gjorde jag rätt i. Att läsa själv ger boken en helt annan dimension. Många av de fyndiga formuleringarna går förlorade om man inte får chansen att läsa om dem, filosofera och fnissa lite för sig själv. Vad sägs om författarens tankar om arbete:

”Jag är mycket aktsam om mitt arbete. En del av det har varit i min ägo i åratal, och ännu finns det inte så mycket som en fläck på det. Jag är också mycket stolt över mitt arbete. Jag tar ner det då och då och dammar av det. Ingen håller sitt arbete i bättre skick än jag.”

Så här håller det på. När ”de tre männen” till exempel diskuterar faran med sjösjuka (på Themsen?), så gör författaren en lång utvikning om en släkting som tagit båten från London till Liverpool och dennes bekymmer med just sjösjuka och vad det kan leda till i form av ekonomisk förlust.

Att läsa boken är som att titta på ”Morden i Midsommer”, fast utan mord. Väldigt brittiskt och småputtrigt alltså. Man tas med till historiska miljöer längs floden, varvat med anekdoter från båtturen och, som sagt, lustiga små utvikningar.

Men vad du gör, läs den själv, lyssna inte på talboken!

Fler seglingsinlägg hittar du här och här.

Relaterat: DN, DN, DN, SvD, SvD, AB, AB, Exp.

Andra bloggar om , , , , .

Slaktarens paradox

Jag har varit iväg på semesterturné och kanske missat något i debatten kring slakten i Norge, men oavsett vilket har jag funderat på en sak.

Slaktaren (jag kommer inte skriva ut hans namn, det förtjänar han inte) ville enligt uppgift ge det norska socialdemokratiska partiet ett straff för att han uppfattat dem som alltför invandrarvänliga.

Att han har ”straffat” ett antal unga människor och deras anhöriga är ju uppenbart, men frågan är om inte hans syfte kommer visa sig ge ett helt annat resultat än vad han avsåg.

Jag är ganska säker på att nästa norska opinionsmätning kommer visa ett stort uppsving för just Socialdemokraterna. I många fall av sympati, men även för att Jens Stoltenberg genom slaktarens agerande fick möjlighet att visa stort statsmannaskap.
Sedan kommer förmodligen vissa sympatisörer till Frp att lämna partiet, en del säkert till förmån för (S).

Kanske kommer sympatin även att spilla över på Hr Juholt och de svenska sossarna. Det är heller särskilt osannolikt att SD kommer tappa sympatisörer till (S).

Förmodligen var det inte riktigt så han hade tänkt sig effekten.

Tänker man den tanken vidare får man hoppas att väljarna, när det väl är dags, skiljer på sympati och politik och inte tröströstar.

Att tycka synd om sossarna kan man ju göra för att de saknar en trovärdig politik, men då ska de ju inte ha fler röster, utan färre.

Relaterat: DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, AB, AB.